torsdag 21 oktober 2010

FWB

FWB, vad i hela friden menas? Jo, FWB är en förkortning av friend(s) with benefits. Alltså, en vän som du av en eller annan anledning kan dra fördel av. Vare sig det gäller tjänster och gentjänster, eller något annat. Du är smakråd när jag ska köpa en outfit till julfesten så hjälper jag dig att hänga upp gardinerna i din nya lägenhet. Men mest kanske vi menar att det är ett finare uttryck för en KK. Alla som inte har en kille eller tjej borde skaffa sig en FWB, ty vi behöver alla lite närkontakt bort emellanåt.

Med kärlek
HT

onsdag 20 oktober 2010

Choka choka

Hej HT,

Jag har träffat en kille i typ 2 månader nu, i början var jag jättepå och ville gärna träffa honom och det verkade som att han kände på samma sätt. Vi träffades så ofta vi kunde och allt kändes jättebra. Förra veckan åkte jag på semester och när jag var borta så hörde han av sig flera gånger per dag och helt plötsligt kände jag mig jagad. Jag tyckte att det var jätteskönt att komma iväg men trodde nog att jag skulle sakna honom en del. Icke. Jag kände inte att jag gavs den chansen. Kände mig smått kvävd. Nu när jag kommit hem så har det nästan eskalerat ännu mer. Han låter mig inte vara, han hör av sig hela tiden och jag får aldrig chansen att vara den som ringer eller kommer med förslag att vi ska hitta på något eftersom han mer eller mindre kryper innanför skinnet på mig och verkar ha planerat resten av vårt liv. Tillsammans. Jag gillade honom verkligen supermycket i början, eller ja, ända fram tills jag åkte på semester och han började sin uttröttande jakt på all min uppmärksamhet, all min tid, allt mitt syre. Vad ska jag göra? Eller ja, jag fattar ju att jag måste prata med honom men hur ska jag lägga fram det utan att såra honom fullständigt? Vet faktiskt inte om jag vill fortsätta träffa honom.

Kram
Kvävd tvilling

Hatartrubbel svarar:

Kära Kvävd tvilling,

Hmmm, det verkar som att du träffat Mr inte så lagom. Killen som går all in i allt som känns rätt i hjärta och själ. Vill du fortsätta träffa honom för att se vart det leder så är, som du säger, ett snack oundvikligt. Berätta för honom att han måste ge dig space om det ska kunna bli något. Han kanske känner sig osäker på vad du känner för honom och istället för att chilla så går han på som en kalv på grönbete. När du drar dig undan så lägger han i nästa växel och så är den nedåtgående spiralen igång. Nej, ta tjuren vid hornen och snacka med honom asap. Det kan bara gå åt ett håll, det rätta hållet. Fattar han galoppen så kanske det kan bli något bra, fattar han inte så får du ju det bättre utan honom i ditt liv. Lycka till och skjut inte upp snacket!

Med kärlek
HT

onsdag 25 augusti 2010

En ost vi gärna slipper

Hej,

Jag och min kille har varit tillsammans i snart 3 år, han är världens finaste och underbaraste. Nu till mitt problem som jag inte kan prata med någon om. För en vecka sedan kom han hem efter att ha legat ute i fält (han gör lumpen just nu) i två veckor och båda två var väldigt glada över att ses igen efter så lång tid. Jag tänkte att jag skulle vara lite gullig mot honom och ge honom ett BJ men det gick bara inte. Det luktade så illa av den att jag var tvungen att vända halvvägs. Dessutom var det alldeles vitt runt förhuden. Jag visste inte vad jag skulle säga till honom och han verkade inte fatta något. Vad var det för något och hur ska jag gå tillväga för att prata med honom? Vill ju inte såra honom eftersom jag älskar honom så mycket.

Tack!
Alicia

Hatartrubbel svarar:

Kära Alicia,

Oh dear mother of lord! Du har dessvärre haft en one on one situation med the worst cheese of all times! Flens. Vi förstår att det känns jobbigt och tycker att du är väldigt gullig mot din pojkvän som inte säger något till dina vänner. Men där räcker gulligheten. Nu är det du som ryter i och säger ifrån till honom. Det minsta han kan göra efter sina två veckor i fält är att duscha och göra rent sin gode vän. Ja, om han vill ha någon närkontakt vill säga. Vi har full förståelse för att det kan vara svårt med hygienen när man gör lumpen men det är väl just därför som man duschar det första man gör när man återkommer till civilisationen. Stå på dig, du gör dig själv en tjänst men framförallt honom!

Med kärlek
HT

tisdag 24 augusti 2010

Die Mauer

Hejsan!

Jag har blivit besviken så sjukt många gånger i nya relationer (med det andra könet) och känner att min mur blir tjockare och högre för varje gång det händer. Hur gör jag för att göra den mindre? Hur ska jag tänka? Det känns som att ett vanligt staket skulle vara nog runt mig just nu, men nu rör det sig alltså snarare om Kinesiska muren eller gallret runt Kumla om ni förstår vad jag menar.

Ha det bäst!
Annika, 30


Hatartrubbel svarar:

Kära Annika, 30,

Vi känner igen det där, och det är inte helt lätt! Men det finns fler saker i livet som inte är lätt. Det handlar som i så mycket annat om att inte låta tankar och handlingar take turn to negative town. Det vi tänkte idag tänkte vi igår. Och det vi tänker imorgon är samma saker som det vi tänkte idag. Visst kan en mur skydda oss från att bli sårade, men det den främst gör är att stänga inne känslor som vi kanske inte visste att vi kunde känna. Vi måste våga för att vinna. Våga bli sårade. Våga låta muren falla precis som i Berlin 89. När vi blir besvikna så handlar det mycket om det vi föreställt oss. När föreställning och utfall inte har ett likhetstecken mellan sig så blir vi ofta besvikna. Ja, såvida inte utfallet var bättre än det vi föreställt oss. Istället för att gå in i nya bekantskaper och relationer med murar och förväntningar så föreslår vi att du går in i dem utan föreställningar om vad som kommer att ske och hur utfallet kommer att bli. Open heart, open mind. Vi tror att det kommer att bli ditt framgångsrecept! All lycka på vägen!

Med kärlek
HT

Act your age, biatch!

Hej HT,

Jag har dejtat en kille ett tag nu. Han är lite äldre och så att säga inne på andra varvet. Han har tre döttrar från ett tidigare förhållande och den äldsta är 16. Jag har inte träffat dem än eftersom han säger att han vill ta det lugnt med hänsyn till de yngsta flickorna som är 5 och 7. Det är helt fine för min del eftersom jag inte känner något behov av att rusa in i något, speciellt inte om det är så att jag ska bli styvmorsa. Nu till mitt problem, eller jag borde nog säga hans problem som BLIR mitt problem. Den veckan som han inte har sina barn beter han sig som att han är 20. Han är ute och super, blir dyngrak och hamnar typ alltid på efterfest. Sist vi var ute så stod det massor av småbrudar runt han och hans polare och jag tror kanske att de bara var några år äldre än hans äldsta dotter vilket känns oerhört patetiskt. Jag börjar fundera på om det är den här typen av liv jag vill ha, tre plastbarn och ett vuxet. Jag har frågat honom om han drabbats av någon form av ålderskris men han säger bara att han måste få ta igen allt som han missat under sitt förhållande. I'm going nuts, jag vill inte ha ett förhållande med en vuxen bebis. Vad ska jag göra?

Kram
Ellinor

Hatartrubbel svarar:

Kära Ellinor,

Det är dags att slå näven i bordet och skrika "act your age biatch, or I'm outta here". Typ. Visst kan man känna ett behov av att gå ut och festa men vi kan samtidigt tycka att man har ett visst ansvar när man har barn, även om de inte bor hos honom just då. Att supa sig dyngrak och riskera än det ena än det andra är ganska ansvarslöst. Vår bestämda åsikt är att barnen behöver båda sina föräldrar lika mycket. Du ger oss inte nog mycket information om hur du ställer dig till hela gå-ut-och-festa-grejen. Går du också ut ofta? Trivs du med det eller vill du hellre ha ett lite mer low key-liv hemmavid? Hur tror du att han skulle förhålla sig till er relation om du började ställa på honom med lite krav? Fundera på hur DU vill att er relation ska fortlöpa och sen får du ta dig ett snack med honom, det är onödigt att spilla tid och känslor på en man som inte är redo att committa av en eller annan anledning. All lycka!

Med kärlek
HT

lördag 21 augusti 2010

På pappret intet nytt

Hej HT,

Jag har precis träffat killen med stort K. Han har allt. Allt. Han gör allt rätt, spelar inga spel och är precis så som jag vill att en kille ska vara. Men när vi träffas så slår det inga gnistor. Jag får inga fjärilar i magen. Nothing. Nada. Zip. Vad ska jag göra? Tror ni att det kan vända? Det är så knäckande att jag blir helt knäpp. Hjälp!

Kram
Karin


Hatartrubbel svarar:

Kära Karin,

Vi förstår dig, det är rejält frustrerande att träffa Mr Rights brorsa, misslyckade kemisten. Dvs han som är precis allt det där vi någonsin kunnat drömma om att få i en och samma person. Men helt utan den kemiska sammansättning som så att säga matchar den vi själva har. Det kan mycket väl vända. Men det kan lika gärna vara så att han blir killen på pappret. Du vet, han som du kan göra en checklista efter. Men där den sista, nästan viktigaste rutan ekar tom. Den som har med kemin att göra. Alla suktar inte efter den där sista rutan. Nöjer sig med att allt det andra stämmer. Vi kan inte svara på hur det ligger till i ditt fall men vi vet att många med oss när ett beroende starkare än alla andra av att det är fireworks, sparks, star spangled banners och magfjärilar större än havsörnar. Vissa saker kan man ju förhandla och avtala bort men kemin är inte en av de delarna som vi gärna tummar på. Endast du kan svara på hur det är i ditt fall men vi tror bestämt att det går att få på pappret-killen inklusive kemisk krigsföring på hög nivå. Ta det lite piano en stund och fundera på saken innan du tar några beslut. Men....don't settle with less, det kan stå dig dyrt i längden. All lycka!

Med kärlek
HT

måndag 9 augusti 2010

"The Game"

Kära HT,

Jag träffade en gammal vän under semestern i min familjs sommarhus. Vi har känt varandra i säkert 15 år men han är något äldre än jag så när vi var yngre fanns det liksom ingen attraktion eftersom åldersskillnaden var för stor. Nu på lite äldre dagar så har det blivit väldigt laddat varje gång vi setts men inget har hänt mellan oss. Förrän nu. Vi var ett lite större gäng som gick ut och käkade och det ena ledde till det andra så vi tog en taxi hem till honom eftersom han var själv i huset. Det gick hett till, en riktig urladdning skulle man kunna säga. Allt kändes kanon och jag vill verkligen träffa honom igen. Nu till problemet. Han har efter denna kvällen betett sig jättemärkligt, ignorerat, lockat, ignorerat, haft ångest över vad som hände, vältrat sig i sin allmänna ångest, varit allt annat än stabil, vräkt ur sig kommentarer med undertoner om kvällen samtidigt som han bett mig att hålla extremt låg profil gällande det som hände. Jag vill i alla fall inte att vi bara ska lägga ner allt utan att se om det kan bli något men jag vet inte vad jag ska tro!? Är han inte intresserad av mig eller vad håller han på med?

Kram
Vera

Hatartrubbel svarar:

Kära Vera,

Stackare! Du har träffat mannen som läst The Game utan och innan. Läs boken och spela ut honom alternativt lägg ner på en gång. Ibland är de inte värda en sekund av din tid och det är självklart inte alltid så lätt att veta when enough is enough men använd din magkänsla i det här fallet. Om de kör med dig, kör dem hårdare!

Med kärlek
HT

Hörnmålning

Hej HT,

Jag har varit singel ett tag och vill inte påstå att jag direkt utnyttjat detta tillstånd till fullo at all times. Ibland har jag tyckt att det varit drygt att inte ha en kille men det har gått i perioder. Den senaste tiden så har jag dock fått napp både här och där, vissa lite mer bestående, andra av lite mer tillfällig natur. Nu till mitt problem. Jag bor i en medelstor stad och har kontakt med 5 olika killar som alla vill träffa mig mer eller mindre. Känner att jag håller på att måla in mig själv i ett hörn snart eftersom jag upprätthåller kontakten med dem alla och träffar dem lite då och då. Ingen har sagt att de vill något mer seriöst men jag inser att det bara är en tidsfråga innan jag kommer att springa på någon av dem samtidigt som jag är med en annan då staden inte är så stor. Hur ska jag tänka här?

Kram
Sebastian

Hatartrubbel svarar:

Käre Sebastian,

Du har inte lovat någon evig trohet. Du har inte haft snacket med någon. Och vad det låter som så har du inte sårat någon på resans gång. Visst kanske det vore enklare om du höll dig till att bara träffa en kille åt gången men vi lever bara en gång och det vore väl själva fan om du skulle bränna en massa broar bara för att det finns risk att du stöter på någon av de andra på stan. Det känns inte som en nog stark anledning till att bryta kontakten med någon av dem. Det vore annorlunda om du for illa, eller att någon av dem mådde dåligt av ditt leverne. Men det vi inte vet mår vi ju inte dåligt över. Känner du att du får starkare känslor för någon av dem så kanske det är läge att styra av de andra. Men inte annars. Kör på bara men se till att vara rädd om dig så att du inte blir sårad eller sårar någon oskyldig längs vägen. All lycka med dejtandet!

Med kärlek
HT

onsdag 4 augusti 2010

Age is just a number.....

Hej,

Jag har träffat en yngre man och han är urmysig. Vi har jättekul tillsammans och sexet är skitbra. Nu till problemet. Jag inser att det är ohållbart i längden men känner att jag vill vara med honom varje dag. Min ålder är "redo-för-barn-och-familj" medans hans är "ikväll-ska-vi-supa-igen". Vet inte vad jag ska göra, hjälp?

Kram
Jessica

Hatartrubbel svarar:

Kära Jessica,

Vi förstår ditt dilemma! Men samtidigt så behöver inte alltid åldern spegla det vi föreställer oss. Det skulle ju lika gärna kunna vara så att han vill ha barn och hela kittet nu medans du inte känner dig redo för det alls. Det förtäljer ju inte ditt mail så det är svårt att veta. Men vi tycker nog ändå att du ska go with the flow och inte tänka för mycket på framtiden. Det löser sig sa han som sket i vasken. All lycka!

Med kärlek
HT

torsdag 29 juli 2010

Språkpolizei

Hej,

Jag fick kontakt med en tjej på en nätdejtingsida för någon månad sedan. Vi bor inte i samma stad just nu så vi har ännu inte träffats. Istället så håller vi kontakten via msn, facebook och dejtingsidan. Hon verkar skitmysig och bra på alla sätt och vis men hon kan ta mig fan inte skriva eller stava. Det är särskrivningar, talspråk och igentligen hit och ända dit. Ja, när det ska vara enda. Sätt och sett kan hon inte heller skilja på och jag känner att det tar emot (där hade hon tex skrivit imot). Jag tycker helt enkelt att det är viktigt att ha ett vårdat och korrekt språk. Ibland känner jag att jag inte kan bortse ifrån det faktum att hon språkligt är som en 10-åring men i nästa stund så inser jag att mitt språksnobberi inte ska få sätta käppar i hjulen för kärleken om den finns mitt framför mig. Hur ska jag kunna bortse från skiten?

Mvh
Björn

Hatartrubbel svarar:

Käre Björn,

Vi känner med dig, det är viktigt med ett korrekt språk. Men är det verkligen så viktigt att det ska få stå i vägen för kärleken? Självklart inte! Vi föreslår att ni lägger ner kontakten i skriven form och börjar prata med varandra istället. Det kan ju faktiskt vara så att hon har dyslexi!? Är hennes talade språk lika illa som det skrivna så får du nog fundera på om det hör till den del av henne som du inte gillar så mycket men ändå klarar av att leva med. Lycka till!

Med kärlek
HT

onsdag 28 juli 2010

Dold agenda?

Hej,

Jag har dejtat en kille ett tag och idag fick jag ett sms från honom där han skrev något i stil med "......jag passar på att skicka lite sms medans jag väntar på att det blir klart :) Puss". Innehållet i sms:et kändes väldigt otippat för att vara till mig så jag skrev och frågade om han skickat rätt, det hade han inte och nu misstänker jag att det var en hidden agenda bakom. Dvs att han låtsades skicka fel så att jag skulle se att han träffar någon annan. Kan det vara så?

Kram
Jessica


Hatatrubbel svarar:

Kära Jessica,

Svårt att säga, det kan finnas flera olika förklaringar till det hela. Det kan ju varit ett sms som skickats fel. Det kan ha varit ett sms med hidden agenda av olika anledningar, 1. han vill göra dig svartsjuk eller 2. han är en gris och vill dumpa dig genom att visa att han också träffar andra. Men vi tror gott om människor tills de bevisat motsatsen så det mest sannolika är att han är från den yngre generationen. En puss i slutet har inte samma innebörd för dem som för oss från den äldre generationen. Vi kan kalla dem "the emotionally generous generation". Det pussas och det kramas och det smilegubbas åt höger och vänster. Med andra ord, det finns många olika förklaringar men ingen solklar dom från vår sida. Vi har för lite kött på benen. Men vi hoppas att du med vår vidvinkelsyn på saken kan utröna vad den mest troliga förklaringen är. Och känner du dig osäker på hans agenda, fråga rakt ut. Det är bättre att veta och gå vidare än att undra och spilla tid! All lycka!

Med kärlek
HT

tisdag 27 juli 2010

När alla bussar kommer samtidigt

Hej HT,

Jag har ett problem som kanske anses mindre angeläget. Det går lite FÖR bra nu! Jag har fått nytt jobb, jag har precis fått min lägenhet, jag känner mig frisk, stark och lycklig. Men framförallt så får jag så sjukt mycket brudar. Det är bara ett eller ett par problem med detta. Ingen verkar vilja inleda något mer seriöst. Och snart börjar det bli så att jag springer ihop med dem allihop på samma ställe. Ibland så slår mig tanken att jag kanske borde lugna mig lite men vad fan, jag är ju förhoppningsvis bara singel en längre period i mitt liv och då är det inte lönt att hålla igen med bössan, eller?

Puss
Freddan

Hatartrubbel svarar:

Käre Freddan,

Vi ska vara ärliga, vi gillar inte riktigt din lite lätt mansgrisiga ton i slutet av mailet. Men låt gå för den här gången! Vi brukar alltid framhålla att så länge ingen såras eller skadas på vägen så är det väl bara att köra på. Det där med att såra någon kan ju vara lite knivigare men är egentligen ganska enkelt. Öppna kort och rak kommunikation. Inga uteblivna svar på sms, inga spel, inget pock och lock för att sedan låta tystnaden tala sitt tydliga språk. Visst kan det vara lite trixigt om man träffar flera tjejer eller killar i samma stad, stor eller liten. Det brukar förr eller senare bli ödets ironi. Men som sagt så länge du inte ingått en relation med någon så är du ju faktiskt fri att göra precis som du vill. Och det där med att ingen verkar vilja ha något seriöst lär ju lösa sig vad det lider. För varje brud du träffar så finns ju chansen att hon är den rätta och att hon känner på samma sätt som du. Ta vara på den här tiden, den kanske aldrig kommer igen!

Med kärlek
HT

If you love something set it free...

Hej HT,

Min bästa vän och jag träffades när vi började på gymnasiet. Har aldrig haft så sjukt kul tillsammans med någon som jag haft med honom. Efter studenten så valde vi olika vägar i livet. Han började plugga och jag bestämde mig för att bli skibum på obestämd framtid. När vi hörs har vi liksom inget direkt att prata om och jag tycker nästan bara att det känns jobbigt så jag har slutat att ringa. Jag vet inte hur han känner men det måste vara på samma sätt. Vi har liksom knappt något gemensamt längre och jag börjar fundera på hur bra vänner vi egentligen var om vänskapen inte ska hålla för en prövning som denna. Hur gör man slut eller pausar med en kompis?

Kram
Mia

Hatartrubbel svarar:

Kära Mia,

Det är inte lätt att göra slut med en vän. Men det viktigaste är ändå att ni pratar med varandra så att ni båda är på det klara med vad det är som har hänt och händer. Ibland så glider man ifrån varandra och ibland så hittar man tillbaka efter detta. Vi förstår att det känns jobbigt eftersom du skriver att ni haft så otroligt kul tillsammans. Men ibland så har var sak sin tid och är det meningen att ni ska vara vänner så kommer ni att hitta tillbaka till varandra. Ni kanske bara behöver utvecklas i olika takt och på olika sätt. Lever man helt olika liv så är det lätt hänt att man tappar samtalsämnen. Man kanske var vänner i en speciell situation och när den sedan är över så finns det ingen grund att stå på. Var sann mot dig själv och din vän, det har du och han mycket igen av om ni hittar tillbaka till er vänskap framöver. All lycka!

Med kärlek
HT

måndag 26 juli 2010

Att gråta över spilld chokladmjölk, the skimmed version!

Hej HT!

Det här kanske känns som ett trivialt problem, men icke desto mindre störande. Jag känner mig just nu ganska tränad, dvs nöjd med min kropp, och är dessutom snyggt solbränd - jag känner mig helt enkelt fräsch. Det som stör mig är att jag just nu inte har någon att visa min kropp för (nu pratar jag naken). Förstår ni min känsla av slöseri om sommaren försvinner och kroppen återgår till det tråkiga vinterbleka utan att jag "fått till det"? Hör att jag låter löjlig, men det här stressar mig. Kan ni förstå mig eller ska jag skärpa till mig?

Trimmad och singel


Hatartrubbel svarar:

Kära Trimmad och singel,

Vi håller med dig att det finns värre problem. Men ibland har vi rätt att gnälla lite över I-lands. Och just detta "problem" kan ju kännas lite surt. Som att göra hole-in-one utan att en endaste människa ser slaget. Det är därför vi aldrig ska sätta oss i situationen. Vi spelar inte par 3:or på egen hand och så länge vi är singlar så ser vi alltid till att hålla många broar öppna samtidigt. Med andra ord så ska det alltid finnas en back up om en av dem raseras. Men i ditt fall verkar du legat lite på latsidan vad gäller underhållet. Kanske har det blivit mer gym, mindre brobygge? Men lugn bara lugn, det finns en hel månad kvar att götta sig av. Och i augusti så har många återgått till sina jobb igen, livet kanske känns sådär lagom latjo och vi behöver därför unna oss utgång, framgång och kanske även hemgång. Ja, till någon annan då vill säga. Se det inte som att sommaren är slut i och med augustis antågande. It has only gotten started baby!

Med kärlek
HT

Semestern är över!

Efter en lång frånvaro här på HT så har vi nu bestämt att det får vara slut på det roliga! Inga mer sena grillkvällar, inget mer rosé. Nu är det back to business som gäller och vi finns återigen här med en tröstande hand och ett sanningens ord när alla dina vänner screenar dig!

Med kärlek
HT

måndag 28 juni 2010

Dra timmerstockar

Hej,

Jag har dejtat en tjej ett tag nu och vi har det helt fantastiskt tillsammans. Hon är rolig, skärpt, omtänksam och tar för sig i livet. Vi har grymt sex och matchar varandra på alla plan. Det är bara ett problem, hon snarkar så förbannat mycket och högt. Det i kombination med att jag är otroligt ljudkänslig när jag ska sova och att hon somnar i ett litet kick gör att jag knappt får en blund de nätter vi sover tillsammans. Jag kommer inte dumpa henne för detta såklart men vet bara inte hur detta ska gå, jag vill ju inte behöva ha separata sovrum om vi flyttar ihop här framöver. Hon säger att hennes vänner kommenterat hennes snarkande också och att hon ganska ofta känner sig extremt trött trots att hon sovit 8h. Vad ska vi göra?

Kram
Danne

Hatartrubbel svarar:

Käre Danne,

Vi förstår ert dilemma. Sömn är A och O för att man ska orka vara en käck person dagarna i ända. Hennes snarkande är nog förödande för er båda. För dig eftersom du får svårt att somna bredvid henne. För henne eftersom hon antagligen sover dåligt pga sitt snarkande. Det finns olika hjälpmedel att testa men om de inte hjälper kanske det är läge för henne att kontakta sin läkare, hon kanske kan få tillstånd en utredning för att komma till botten med vad hennes snarkningar beror på. Ge inte upp, det finns hjälp att få och tills dess får du kanske försöka att lägga dig en stund innan henne så att du hinner somna innan hon lägger sig. All lycka med kärleken och kom ihåg, den övervinner allt!

Med kärlek
HT

söndag 27 juni 2010

När känslan är avgörande

Hejsan HT!

Jag har strulat med en kille under ett halvårs tid. Vi ses helt enkelt då och då och har sex, oftast onyktra. Nu känns det lite som att känslorna hos den här killen har förändrats. Vilka tecken tycker ni tyder på att det finns mer känslor än bara de sexuella? Vi har överhuvudtaget inte pratat om han och mig utan jag försöker alltså bara tyda hans känslor från hur han beter sig.

Frida, 27

Hatartrubbel svarar:

Kära Frida, 27,

Du skriver inget om hur han visar sina känslor och på vilket vis de har förändrats. Men vi kan ju alltid försöka att skapa lite reda i det här med känslor generellt. Vi kan inte helt blunda för biologin här. Du skriver att ni har sex. Med andra ord så finns det någon form av känslor mellan er eftersom biologin ofta gör gällande att det under sex frisätts ett rejält flöde av feelgood-hormoner så att vi ska fortsätta att reproducera nya avkommor till moder jord. Därmed inte sagt att vi per automatik blir kära i den vi ligger med. Men är sexet bra så är det ju inget som direkt hamnar på minuskontot när vi utvärderar vad vi faktiskt känner för en person. Vi undrar också vad du känner för honom? Och om dina känslor för honom har förändrats med tiden? Att bara träffas för sex kan vara grymt men i praktiken så slutar det ofta med att den ena parten får mer känslor än den andra och då kan det bli komplicerat. Försök komma fram till vad du själv känner innan du funderar på hans känslor eftersom det är onödigt att grubbla över något som faktiskt inte borde påverka dig alls om dina känslor inte är mer omfattande än att du gillar att träffa honom då och då för lite sexande. Hoppas du fått lite nya infallsvinklar på dina funderingar!

Med kärlek
HT

onsdag 23 juni 2010

When love's on the phone you just have to answer

Hej,

Jag har träffat en kille lite av och till i över två år nu. Vi har aldrig varit tillsammans och under dessa två år så har det funnits perioder då vi inte träffats på flera månader. Han är världens sötaste och i honom så vet jag att jag skulle få en trogen, snäll karl som dessutom skulle vara en fantastisk pappa den dagen han får barn. Min väninna tycker att jag är helt dum i huvudet som inte satsar på honom. Är jag det? Ska jag tänka om?

Kramar
My

Hatartrubbel svarar:

Kära My,

Svårt att säga. Men det är onekligen flera goda ting du nämner om honom. Det finns ju fantastiskt många fina killar och män därute, men dessvärre även en hel del rötägg. Är han kär i dig? Har han varit? Kan han bli? Är han kär i dig så tycker vi nog faktiskt att du ska ge honom chansen, det är vårdslöst att slänga bort kärlek när den serveras oss på fat. Det är vår starka och bestämda åsikt, det har du inte råd med. Det borde ingen ha råd med. Visar det sig efterhand att du trots din goda vilja inte faller för killen då har du i alla fall gett det en ärlig chans och då är det också lättare att motivera att du går vidare i livet. Du skriver inte hur gammal du är, inte för att åldern har jättestor betydelse, men om livet i flera avseenden blir lättare ju äldre vi blir så blir det enligt vår mening svårare att träffa någon ju äldre vi blir. Man hinner lägga sig till med vanor, vänjer sig vid singellivet och dessutom är man ganska bestämd på vad det är man vill och inte vill ha. Alla, helt oberoende av varandra, viktiga ingredienser till att försvåra det där lilla sista extra som krävs för att vi ska gå från dejtande till mer seriösa historier. Fundera på saken och kolla vibbarna från killen så ska du se att det reder sig i längden. Är det menat så blir det. All lycka!

Med kärlek
HT

lördag 19 juni 2010

Ser du stjärnan i det blå? Ta en sup så ser du två!

Hej,

Vi är ett gäng tjejer som oroar oss för vår väninna. Hon dricker väldigt mycket och ballar ofta ur. Vi umgås inte jättemycket under veckorna eftersom alla har väldigt hektiska jobb så vi vet inte om hon dricker även i veckorna men under helgerna så är vi ofta ute och festar. Hon får utan problem i sig minst dubbla mängden i jämförelse med oss andra men sedan blir det därefter. Hon ragglar omkring, blir ofta utslängd, hör av sig till killar som hon i vanliga fall aldrig skulle höra av sig till och ibland däckar hon och spyr ner sig själv. Dagen efter så har hon minnesluckor och extrem ångest som ibland varar en bit in i nästkommande vecka. Vi tycker att hon borde lära sig av detta men inser att hon har problem som hon inte kan ta itu med på egen hand. Vi vet inte hur vi ska approacha henne med detta men tycker att det är läskigt och vi tror att hon behöver hjälp. Hur går vi tillväga?

Kram
de oroliga väninnorna

Hatartrubbel svarar:

Kära oroliga väninnor,

Det är tydligt att er väninna har alkoholproblem. Därmed inte sagt att hon är alkoholist men hon har helt klart problem att hantera alkohol. Om vi ska gå enligt mängdrekommendationer så skulle säkert även ni ligga på gränsen till vad som anses vara måttfullhet. Att dricka ett glas vin varje dag eller att ta en fylla på helgen klarar de allra flesta av. Det är när det går överstyr ofta ofta och minnesluckor är mer regel än undantag som man ska dra öronen åt sig och se riskerna i beteendet. Ni har tydligt märkt er väninnas problem, frågan är bara om hon själv förstår att hon är ute på tunn is!? Det är svårt att få tillstånd hjälp om den som behöver hjälpen inte själv har kommit till insikt med problematiken. Som vi sagt så många gånger förr så kan man inte ändra en annan människa om denne inte själv vill ändra på sig. Men i ert fall så förstår vi att ni har svårt att stå vid sidan och se er väninna långsamt men säkert supa halvt ihjälp sig. Det finns organisationer som ni kan kontakta för att få stöd och hjälp att kunna nå fram till er väninna. Vi önskar er all lycka!

Med kärlek
HT

Gummit ska på!

Hej,

Jag har träffat diverse killar sedan jag blev singel och det är inte en jävel som tagit initiativ till att använda kondom. När jag påpekar att vi måste använda kondom så möts jag ganska ofta av skepsis och det har hänt mer än en gång att jag fått frågan om p-piller. Det är väl skitsamma om jag käkar p-piller tycker jag. Precis som att en graviditet är det värsta som skulle kunna hända. Vad är er erfarenhet av detta men framförallt, vad fan är det för fel på killar?

Kramar
Sandra

Hatartrubbel svarar:

Kära Sandra,

Först och främst så finns det bra många tjejer som inte heller bryr sig om det där med kondom. Vi ska inte bara skälla på männen även om det verkligen borde ligga i deras intresse att försäkra sig (även om det bara skyddar till ca 98%) om att de inte ska ha massa okända kids springande på byn. Det är inte lite naivt att lita på att tjejen ifråga faktiskt äter de p-piller hon utger sig för att göra. I Sverige är vi relativt skonade från HIV/AIDS men vi har skenande klamydiasiffror år efter år. Dessvärre är det nog så att alltför många blundar för riskerna och motiverar sitt val att inte dra på en kådis med att det går bort med antibiotika. Det många glömmer är att det finns en herrans massa annat skit man kan få där nere. Vissa värre än andra. Vissa med långt värre konsekvenser än vad de flesta faktiskt kan tänka sig. Det viktigaste för dig är ändå att du står på dig, att du inte ger efter för tjat eller frestelser. Gummi ska ni ha, annars kan det va!

Med kärlek
HT

fredag 18 juni 2010

När 1910 kom tillbaka

Hej,

Jag träffade för en tid sedan en tjej som jag blev helt galet kär i, hon är allt jag någonsin drömt om och jag vet att hon är kvinnan i mitt liv. Det är bara ett problem. Mina föräldrar tycker inte att hon duger åt mig. Hon kommer inte från en nog fin familj, hon har ingen utbildning och hon kan inte föra sig. Visst hennes familj kommer från en annan bakgrund än min och hon har ingen utbildning men jobbar med sin dröm och jag anser att hon visst kan föra sig. Jag vet inte vad jag ska göra för i min värld finns det inte att jag ska göra slut men samtidigt så vill jag att min familj ska se det jag ser och tycka om henne som jag gör. Vad ska jag göra?

Vh
Carl-Johan

Hatartrubbel svarar:

Käre Carl-Johan,

Usch så tråkig läsning! Vi lider med dig över dina föräldrars föråldrade syn på saker och ting. Precis som du skriver är det inget alternativ att göra slut. Du är kär i henne och hon gör dig lycklig, om dina föräldrar inte kan bortse från bakgrund, utbildning mm och istället se till det viktigaste, att hon gör dig lycklig, så vet vi inte vilka skruvar som är lösa på dem. Du får ursäkta våra hårda ord. Visst, de är dina föräldrar, men inte de som ska utstaka din framtid och bestämma hur du ska leva ditt liv. Den förmånen miste de när du fyllde 18, om du nu fyllt 18?! Sätt dig ner med dem och berätta hur du känner, att du faktiskt har tänkt att tillbringa resten av ditt liv med henne och om de inte kan acceptera det nu så får de helt enkelt lära sig eftersom du har bestämt dig. Enkelt och greit. Du ska göra det som gör dig lycklig och försöka slå dig fri från känslorna som dina föräldrar försöker pådyvla dig. De vill så väl men det blir så fel. Lycka till och hoppas att du står på dig!

Med kärlek
HT

torsdag 17 juni 2010

När vi tvingas se konkurrensen i vitögat

Hej,

Jag träffade en skithärlig kille förra sommaren, vi gick all in den där kvällen men sedan hördes vi inte av. Mest pga att jag typ dejtade en annan kille. Det sket sig med honom och då tog jag upp kontakten med sommarkillen. Han är helt fantastiskt vacker och vi hade så himla trevligt och roligt den där kvällen. Men det är några problem som inte går att blunda för. 1. vi bor på varsin sida jorden. 2. han har SÅÅÅÅ mycket "tjejkompisar" på facebook och de verkar ha regelbunden kontakt. Det har ju vi också så jag är inte dum. Och det värsta är att typ varenda tjej ser ut som hämtade ur en Victorias Secret-katalog eller självaste Playboy. Det gör inte jag. Han verkar tycka att jag är snygg, härlig och rolig men även han lär märka skillnaden mellan mig och dem. Hur ska jag kunna konkurrera med dem?

Kram
Bea

Hatartrubbel svarar:

Kära Bea,

Vad vill du med den här killen? Fortsätta flirta och strula lite? Eller har du hittat mannen i ditt liv? Viktiga frågor som du nog bör ta ställning till innan du börjar såga i dig själv i både topp och tå. Kom ihåg att killen föll för dig en gång och om du nu inte har "the looks" så måste det vara något annat. Vissa tjejer och killar har begåvats med både looks, brains, humor etc. Men det finns också de som inte fattat att det i längden kanske inte räcker med att bara vara snygg. Vill den här killen ha en sådan tjej, som bara är snygg, så har du kanske inte mycket att hämta och då är det kanske heller inte så att han är så mycket att ha. En självsäker, rolig och trevlig tjej som kanske inte är snyggast i universum låter hundra gånger mer attraktivt i våra öron än vilken Playboy-brutta som helst. Att han bor på andra sidan jorden är ett större problem, speciellt om ingen av er är beredd att flytta på sig. Vi förespråkar inte att en relation börjar på distans, det blir en väldigt bräcklig grund att stå på eftersom det inte blir ett kontinuum av vardag utan mest bara helg och fest när ni kan ses. Om ni kan ses. Men är det rätt så är det och då tror vi inte att något avstånd i universum kan stå i vägen. Fundera på vad du faktiskt vill med den här grabben och glöm för guds skull inte att skönheten sitter i betraktarens öga. Lycka till!

Med kärlek
HT

Och de älskade en sommar....

Hej på er!

Jag tror att det har skitit sig med min tänkta sommarflirt. Jag känner att jag inte vill veta av någon "torka" i sommar men jag är nog inte så sugen på olika one night stands. Hur hittar jag enklast en ny sommarflirt eller "friend with benefits" om ni hellre vill kalla det det. Vad har ni för tips? (ge mig gärna andra tips än nätet)

Inte desperat - men nästan

Hatartrubbel svarar:

Kära inte desperat - men nästan,

Har det skitit sig eller tror du att det har skitit sig? It aint over till the fat lady sings, kom ihåg det. Men det är bra att du rekar läget och marknaden då det alltid är bra att ha alternativa "flyktvägar". Vi har ju tidigare pratat om att inte bränna några broar som du kanske vet. På nätet blir det väldigt mycket som att vaska guld på High Chaparall, bra mycket grus och skit, väldigt lite guld. Men trägen vinner såklart. Nu ville du ju helst undvika nätet och då får vi försöka sondera andra terränger helt enkelt. Din bekantskapskrets, hur ser den ut? Kanske finns det någon ensam stackare som blivit över när folk parat ihop sig värre än första dagen i skolan? Att gå på krogen är ju annars ett bra knep, du har buffén framför dig IRL och kan välja och vraka, riskerna är ju att de med partners också hittat ut samt att det kanske bara blir en one off. Vi tror dock att det är samma regler som gäller vare sig du vill ha ett one off, friend with benefits eller ditt livs kärlek. Ut och rör på dig, dyk upp där andra är, flirta inte bara på platser som är naturliga flirtställen utan lämna begränsningarna hemma. En härlig människa kan dyka upp där du minst anar det, oftast är det våra förväntningar och vår fantasi som sätter begränsningar för oss i livet. Och det gäller inte bara i jakten på en partner, vare sig den är av tillfällig eller mer bestående karaktär. Med andra ord go out and about. Lycka till i sommar och glöm inte skydd mot både mygga, fästing och trumpet full av flugsvamp!

Med kärlek
HT

måndag 14 juni 2010

Substansberoende

Hej,

Jag har märkt ett tydligt mönster hos mig själv som ibland roar men även oroar mig. Är singel och ute i svängen som man brukar säga. Då och då händer det att jag får till det med en karl och dagarna efter så är jag som ett fromt lamm, trevlig och världens härligaste medmänniska. Men sen när det har gått ett tag (läs: borde vara dags för nästa fullträff) så märker jag att humöret blir sämre och sämre samt att jag till och med tappar det i vissa skarpa lägen. Misstänker att det är det som hänt med tex kassörskor och andra kvinnor/män som är sura och otrevliga trots att de har ett serviceyrke. Börjar bli lite less på dessa humörsvängningar och kan inte undgå att se mitt mönster. Vad beror detta på?

Kram
Sophie

Hatartrubbel svarar:

Kära Sophie,

Du är substansberoende. Inget märkligt med det. Människan behöver närhet, beröring och sex. Vi dör ju inte om vi är utan men livet blir liksom bra mycket trevligare när vi kan få götta oss lite. Vissa människor är mer beroende av det än andra precis som att vi ser olika ut, gillar olika saker osv. Som singel så kan man ju inte garantera att få sig något precis när man vill om det nu inte är så att man tar hand om det själv. Men som vi skrivit i tidigare inlägg så är det kanske inte allas melodi. Själv är inte alltid bäste dräng så att säga. Ett litet tips kan vara att gå på regelbunden massage då även det gör att oxytocin utsöndras om än inte i lika stor utsträckning som vid sex. Alternativet är att hitta en friend with benefits. Inte alltid det lättaste men gör ett försök, det skadar ju inte. Men glöm för guds skull inte att skydda dig. Inget oxytocin i världen kan någonsin väga upp flugor och giftiga svampar i trumpeten. All lycka!

Med kärlek
HT

Crapindex

Crapindex är ett nytt begrepp. Vad är då detta och vad kan det användas till? Crapindex mäter crapighetsnivån i en stad, ett samhälle, ett land eller på en fest (det finns fler ställen såklart) och gör att man kan jämföra en fest med en annan osv. Crapindex kan mätas på olika sätt men lättast är (vi tar staden och mannen som exempel) att sätta sig på en för staden centralt placerad bänk och spana. Sedan räknar man antalet män som passerar och spanar efter detaljer såsom fejkdiamanter i örsnibbar, slingor i håret, vaxade bröst, solbränna vid fel årstid mm. Man sätter sedan poäng för vardera kategori och sammanställer. Totalsumman delas sedan med antalet passerande män och ger ett index som därefter går att jämföra med andra städer. Svårare än så är det inte.

Med kärlek
HT

onsdag 9 juni 2010

Så tôlig att klockorna stannar

Tjena,

Jag dejtar en tjej sedan några veckor, hon är skitsnygg, trevlig och riktigt, riktigt bra på pappret. Men hon är så tôlig så klockorna stannar. Känns riktigt dret att dumpa henne enbart pga det men det känns osannolikt att hon kommer bli roligare med tiden, eller?

Ha det bra!
Robban

Hatartrubbel svarar:

Käre Robban,

Tôlig? Dret? Lugn, vi har googlat. Det är dessvärre inte alla förunnade att ha humor. Och vi skulle vilja påstå (i alla fall för vår egen del) att humor är otroligt viktigt i ett förhållande. Hur ska man annars kunna hålla ihop det när tristessen sätter in? Om du redan efter några veckors dejtande känner att hon helt saknar humor så blir det nog dessvärre, som du redan förutspått, inte bättre med tiden. Det där med snygg, trevlig och bra på pappret känns väldigt last year. Eller åtminstone väldigt mycket tonår. Vi menar inte att du ska gå ut och leta rätt på en ful, otrevlig tjej helt utan mål i livet. Men vi tycker nog att det finns viktigare saker som ska stämma såsom kemi, humor, intressen och att man kan prata om det mesta med varandra. Så med det sagt säger vi släpp tråkmånsen fri så att hon kan träffa en lika tråkig man som även han är bra på pappret. Du borde däremot gå ut och hitta en papperslös, charmig tös med looks, humor och hjärtat på rätt ställe. Kanske finns hon i Värmland? Vi har nämligen hört mycket gott om Värmlandstösera. Lycka till!

Med kärlek
HT

måndag 7 juni 2010

70%-ig choklad

Hej,

När man är singel så blir det inte alltid så mycket till intimitet. Ibland får man till det men oftast så blir det mest ensamma nätter i bingen. Skönt med plats men ibland skulle det sitta fint att få sova bredvid någon. Eller ja, det kanske inte är just sovandet som är det jag saknar mest. När jag påpekar detta dilemma för mina vänner så rycker de bara på axlarna och säger "men det är väl bara att ta hand om det själv!?". Är det verkligen det? Har aldrig varit ett direkt fan.

Tack på förhand!
Emma


Kära Emma,

Nej, smaken är som baken. Vissa tycker att egentid är fullkomligt tillräckligt. Andra inte. En härlig kram kan vara som balsam för själen. För ibland är det kanske inte just sexet vi längtar ihjäl oss efter. Men visst, det är väl inte alla singlar som får lika mycket sex som de hade önskat. Och att säga till en singel att det bara är att ta hand om det själv är nästan som att ge en bit ljus blockchoklad av B-kvalitet till någon som är sugen på en riktigt mörk 70%-ig. Det blir liksom inte bra. Och det där med one off kan vara kul ett par gånger. Men det blir liksom inte alltid så bra det heller. Är det en partner du vill ha så fortsätt hålla radarn påslagen, förr eller senare står han eller hon där. Tills dess leta rätt på en friend with benefits, det brukar vara lite bättre än en här, en där, en anywhere. Lycka till och låt inte "jag-får-ligga-när-jag-vill-människorna" förstå sig på så mycket om hur livet som singel är!

Med kärlek
HT

Scooters

Det finns killar och tjejer, män och kvinnor, som har mycket starka jaktinstinkter. De jagar och jagar och när de väl får fångst så försvinner allt intresse. Vi kallar dem Scooters efter gruppen som sjöng "How much is the fish?". Aningens långsökt kan tyckas men låten börjar med "the chase is better than the catch". Och det är just detta som Scootern går igång på. Jakten. Inte fångsten. Hur kan vi undvika Scootern när vi är ute och dejtar eller letar efter han/hon med stort H? Dessvärre är det svårt att förutspå vem som är en Scooter men charm och humor kan vara kännetecken snarare än "the looks". Det är svårt att gå igenom livet utan att råka på Scootern men om det är någon tröst så är denna person inget att luta sig mot när det blåser snålt om vintern.

Med kärlek
HT

lördag 5 juni 2010

Våld i nära relationer

Hej,

Jag har en son på 22 år som varit tillsammans med en tjej i nästan ett år. Allt verkade bra i början men ganska snabbt märkte jag att han förändrades och att hon styrde och ställde ganska mycket. Min son som var en underbar kille med glimten i ögat och världens livsglädje är numera en hunsad liten kuf. Men det är dessvärre bara en del i en större helhet. Jag har under den senaste tiden börjat misstänka att hon slår honom. Känner mig helt förtvivlad och vet inte vad jag ska göra. Hjälp!

Mvh
orolig mamma

Hatartrubbel svarar:

Kära orolig mamma,

Vi förstår din oro och i det här fallet så kanske det inte är det lättaste att prata med din son om din oro för hans välbefinnande. Men det är nog ändå bäst att du gör det om du ska kunna gå vidare med ärendet och försöka få tillstånd någon form av hjälp åt honom. Hade det varit din dotter hade vi rått dig att kontakta en kvinnojour för att få råd och stöd. Dessvärre är det inte bara tjejer som blir slagna av sina killar även om det fortfarande är den vanligaste formen av våld i nära relationer. Det förekommer ju tyvärr att även tjejer slår sina killar/tjejer eller att killar slår sina killar. Huvudsaken är att du inte blundar för problemet då det är svårt för den utsatte att själv ta sig ur det destruktiva. Klart och tydligt är att även hans flickvän behöver hjälp för en människa som mår bra beter sig inte på det här viset. All lycka och styrka till dig!

Med kärlek
HT

fredag 4 juni 2010

När kärleken letar sig in i familjen

Tjena HT,

Jag har en lillasyster som är några år yngre än jag. Nu är det såhär att hon blivit kär i min bästa kompis och han i henne. Jag vill inte vara den som sabbar och förbjuder dem att vara tillsammans men samtidigt så känner jag mig lite smått obekväm i situationen. Hon är vuxen och får ta ansvar för sig själv men jag är ändå hennes storebror och känner att det finns risk att det blir skit av alltihop. Hur ego kan jag vara i den här sitsen?

Kram
Johan

Hatartrubbel svarar:

Käre Johan,

Du kan inte skydda din lillasyster in absurdum. Visst, det finns risk att din bästa polare sårar henne men den risken finns när vi går in i vilken relation som helst. Ta dig ett snack med dem om det hela och klargör hur du ser på saken för om ni snackar igenom saker och ting innan så är det lättare att det inte blir en massa tjafs. Vi misstänker att det är sexbiten samt just tjafs som kan uppstå i relationen som du känner dig lite kluven till. Pallar du inte att vara ett stöd för din polare eller din syster i den sitsen så klargör det redan från början så blir det nog bra ska du se. Kanske är det även att du helt plötsligt ska komma i andra hand som också det grämer dig lite. Så är det ju i alla fall, även om hans flickvän inte skulle vara din syster. Men kom ihåg att en flickvän inte ersätter ens vänner. Det är som att jämföra äpplen med päron. Det kan ju hända att de är menade för varandra och det kunde vara bra mycket värre än att ens svåger även är ens bästa polare. Eller har vi fel? Kör på och ge dem grönt ljus, fuckar de upp så får de ta konsekvenserna av det. Inte du.

Med kärlek
HT

One step out of the closet

Tja,

Jag har försökt att bli kär i tjejer ett bra tag nu men inget händer. Har insett att jag helt enkelt gillar killar. Vet bara inte hur jag ska säga det till min familj och mina vänner. Är liksom rädd för hur de ska reagera. Hur kommer jag ut som gay och vad gör jag om de vänder mig ryggen? Är livrädd för det.

Kram
Kristoffer

Hatartrubbel svarar:

Käre Kristoffer,

Gud så härligt att du hittat hem. Känns det inte skönt att i alla fall erkänna för dig själv att det är just killar du gillar? I vissa fall så är det faktist så att familj och vänner bara går och avvaktar att en son/dotter/vän ska komma ut. I vissa fall så ställer kanske någon person helt fri från krusiduller frågan. I ditt fall så kan det ju vara så att de bara går och väntar på att du själv ska komma på det som de redan anat. Hur som så tycker vi att du ska fundera på om det är någon av dina vänner eller någon i din familj som du känner dig närmre. Eller så kanske det är någon som du känner är lättsam att prata med. Kommer ett lämpligt tillfälle så bara säg det. Kommer inget så försök då att leda in samtalet på något som gör att du får ett upplägg för smash. Du skriver att du är orolig över hur de ska reagera och du får nog förbereda dig på alla möjliga tänkbara reaktioner från din omgivning. Trots att det är 2010 så finns det ju dessvärre de som inte kan förhålla sig till HBT-personer. Vi tycker att du ska vara stolt över den du är. Om dina vänner eller din familj inte kan acceptera dig som du är så är de inte mycket till vänner. Familjen kanske är ett annat kapitel. Men det där med tiden brukar göra att även de mest könsstereotypa mammorna och papporna finner acceptans i den nya situationen. Se om det finns en HBT-förening där du bor, där finns det säkert någon som har egen erfarenhet som kan komma med lite tips och råd i frågan. Lycka till med steget ut ur garderoben!

Med kärlek
HT

Skitstövel ++

Hej HT,

Min kille är jätteflirtig med andra tjejer, klart man kan få kolla på andra tjejer men det är liksom mer än så. Det är flirt big time, till och med när jag är med. Jag har sagt till honom att det gör mig ledsen och då sa han att han ska skärpa sig. Men så för ett tag sedan gick han helt klart över gränsen och följde med en tjej hem, vad som hände vill jag helst inte tänka på för det får mig att vilja spy och dö lite. Jag ställde honom mot väggen och frågade vad han gjort och varför. Han svarade att han aldrig kommer att kunna ändra sig eftersom han gillar tjejer för mycket. Jag älskar honom men klarar inte av det här. Vad ska jag göra?

Hälsningar
Lina

Hatartrubbel svarar:

Kära Lina,

Det är enkelt. Ja, i teorin alltså. Du ska be svinet att fara och flyga. Sen ska du ta ditt krossade hjärta och gå. Du är värd så mycket bättre behandling än så. Att gilla tjejer är en sak, att vara ett respektlöst svin är en annan. Han har ju dessutom sagt det rakt ut, att han aldrig kommer att ändra sig. Det går förvisso att lära även gamla hundar att sitta men i skrivande stund är det nog dessvärre en herrelös byracka du har att göra med och det finns nog ingen agilitykurs i världen som kan hjälpa. Gör dig själv en tjänst och gå nu innan hans respektlösa beteende gjort dig till en blek skugga av ditt forna jag. Du ska ha en kille som vill vara med DIG, som respekterar DIG och som har vett nog att behandla dig som en gudinna. Inget mindre. Världen är full av fina killar, låt inte den här ynkryggen få ta mer av din dyrbara tid och den kärlek du har att ge. Ta dig en slev Fuck You-soppa till lunch, 10 djupa och sen säger du sayonara till honom. Ok!?

Med kärlek
HT

onsdag 2 juni 2010

När gnälliga egot ska följa med

Tjena på er,

Jag och några polare ska åka utomlands i sommar och vi har bestämt oss för att det ska bli segling i Kroatien. Nu till problemet. Vi har en polare som har varit med på några resor förr och det blir aldrig bra. Han ska krångla med bokningar, inget passar och han mer eller mindre kräver att alla andra ska anpassa sig efter honom. När vi efter många om och men lyckats knyta ihop säcken och kommer iväg ja då är det ta mig fan alltid något som han retar sig på. Hotellet var inte bra nog, det var för dålig strand, inga fräscha brudar, skitmat osv. Vi vill helt enkelt inte ha med honom men vi inser att det blir lite utfrysning alt. vuxenmobbning av det hela om vi säger att han inte får följa med. Hur kan vi styra upp resan utan att få Mr Problem med oss?

Tack på förhand!
Nicke

Hatartrubbel svarar:

Käre Nicke,

De där pessimisterna klarar man sig bra utan. Både på resan och i övriga livet. Det kan vara lite trixigt att styra upp något så att han av naturliga och självvalda anledningar inte kan följa med. Vet ni när han har semester? Eller om han kanske har något annat inbokat som han inte kan skippa? Typ ett bröllop, dop, högtidsdag för någon förälder, syskon eller liknande? För precis som du skriver så är det inte så hyvens att planera bakom hans rygg eller att säga till honom att han inte får följa med. Skulle det nu vara så att han inte har ett endaste förhinder på hela sommaren så kanske det löser sig ändå. Om han nu krånglar och vill ändra, bestämma och hålla på så kanske ni där och då kan flika in att det kanske inte är någon idé att han följer med eftersom era planer verkar orsaka diverse problem för honom. Om han då backar och ändå följer med så kan ni ju innan resan påpeka för honom att det är semester ni ska iväg på och att han gärna får lämna av sin gnällspikiga sida på hemmaplan eftersom ni tänkt er en avkopplande semester i goda vänners lag med sol, mat och glatt sällskap. Inte gnäll, regn och sura miner. Men gå inte på begravningen innan den har varit. Det kanske löser sig så att han faktiskt har förhinder eller inte vill följa med av någon annan anledning. Bitch up och säg ifrån redan innan så kan ni förhoppningsvis få en skön vecka i Kroatien helt utan gnäll och irritation. Sretan odmor!

Med kärlek
HT

Nothing lasts 4-ever

Hej!

Min pappa blev för en tid sedan sjuk och allt ställdes på ända ett tag. Jag tog hela hans sjukdomsperiod mycket hårt eftersom jag tidigare haft synen på mina föräldrar att de var odödliga. Nu gick det för första gången upp för mig att så inte är fallet och att de teoretiskt sett faktiskt kan dö vilken dag som helst. Det skrämmer och oroar skiten ur mig och jag vet inte hur jag ska hantera det. Tanken på att de inte ska finnas där imorgon gör mig illamående. Hur ska jag bli kvitt min oro?

Kram
Linnea

Hatartrubbel svarar:

Kära Linnea,

Vi ska alla vandra den vägen. Vi föds, vi dör och ingen kommer undan med livet i behåll. Det låter kanske okänsligt men det är livets gång. Vi kan inte förhindra det men vi kan förhålla oss till det. Det är inte så lätt men det handlar om det här med att inte oroa sig för något som i det här fallet förr eller senare kommer att ske. Och i det här fallet kommer det kanske att låta hårt men gå inte på begravningen förrän den har varit. Med andra ord, gläds åt den tid du har med dina föräldrar, fyll den inte med oro över den dagen de inte kommer att finnas i ditt liv. Vi vet bara att vi kommer att dö en vacker dag men vi kan inte veta när den dagen kommer. Troligt är att du överlever båda dina föräldrar men det finns ju inga garantier för det. Även unga människor kan dö. Försök att finna styrka i att det inte är farligt med lätt oro och när dagen är inne så kommer det att bli jobbigt men du klarar det också. Människokroppen är fantastisk och den står pall även de tuffaste prövningar. Välj ljuset istället för mörkret. Gläds åt att du fått ha dina föräldrar friska och i livet så länge som du faktiskt har. Alla människor har inte den möjligheten. Vi menar inte att man inte får må dåligt, oroa sig eller ha problem eftersom det alltid finns de som har det värre. Men ibland kan det faktiskt vara befriande att vända på saker och se dem från den ljusa sidan. Må så väl och försök ta kontrollen över din oro.

Med kärlek
HT

Gammal kärlek rostar aldrig

Hej HT,

För en massa år sedan blev jag helt dödskär i en kille på min tennisklubb och han var inte direkt ointresserad av mig heller. Han är några år äldre än jag och på den tiden så var det inte så bra timing eftersom vi båda hade förhållande. Efter detta så gick det några år utan att vi träffades alls då jag flyttade runt en del. Men för ett tag sedan så träffade jag honom och nu visade det sig att vi båda är singlar igen. Men då jag varit det en tid så har han precis gjort slut med sin tjej och känner sig inte redo att ge sig in i något nytt förhållande. Mina känslor är som att de aldrig varit försvunna. Jag blir alldeles knäsvag i hans närhet och jag känner ett lugn som jag tidigare inte känt med någon annan. Ska jag glömma honom eller finns det hopp?

Mvh
Malin

Hatartrubbel svarar:

Kära Malin,

Hoppet är det sista som överger människan så vi förstår att det inte är så lätt att bara glömma och gå vidare. Vi vet heller inte om det är det du faktiskt behöver göra. Han kanske bara behöver lite tid. Inte heller det är så lätt att veta. Han kanske inte vet själv ens. Men du behöver nog ta dig ett snack med honom för att få lite mer klarhet i vad han känner. Hans känslor för dig behöver ju faktiskt inte gå hand i hand med hans olust att ge sig in i ett nytt förhållande. Känn av situationen lite och verkar det mest vara tid han behöver så ge honom det om han är en keeper. Men låt det inte gå för lång tid heller för då riskerar du att han utvecklas till en kakätare och det är ingen keeper i längden. Gentle yet firm är ledord vi skickar med dig. Visa vad du vill helt enkelt och vill han så löser det sig i långa loppet. Serve and smash!

Med kärlek
HT

tisdag 1 juni 2010

Hora vs Madonna

Det finns män som gärna ligger omkring med tjejer som släpper till. Ställer upp. Hygglosexuella kvinnfolk. Ofta vill nog kvinnorna själva får vi hoppas. Men åter till ämnet. Den dagen då de ska stadga sig så vill de helst ha en "vit" brud, en orörd liten Madonna som ingen annan man besudlat. Att de själva legat i som galärslavar är inget som bekommer dem eller anses märkligt. Men den kvinna som ska bli deras ska helst ha ett fultal så nära 0 som möjligt. Tvi säger vi till detta. Det är inget annat än tidiga 1900-talsfasoner. Att en modern man anno 2010 fortfarande har denna förlegade syn på hur en kvinna ska vara är ren och skär dynga. Heder åt männen som öppnar sin famn även åt slamporna. Och mer slampor åt världen!

Med kärlek
HT

PS. vi har ett namn på männen som är av denna typ men det är så politiskt inkorrekt så vi skippar att nämna det. F'låt!

En bro är inte alltid en bro

Det här med brobygge ska vi försöka förklara. Ja, alltså inte det faktiska byggandet med bultar och gjuteri, beräkningar och vägomläggningar. Nej, vi pratar alltså om det här med att ha flera flyktvägar. Många bollar i luften. Är man singel så kan det vara bra att bygga broar. Underhålla. Aldrig bränna. Ja, såvida inte bron börjar brännas från andra hållet, då kan du bränna på utav bara helvete. Bränns en så finns alltid någon kvar. Faller en bort så kan man bygga en eller kanske två nya. Det kan vara svårt att underhålla flera broar på en och samma gång men det är inte alltid så att alla behöver lika mycket underhåll för att stå pall diverse kastvindar, snöstormar och tjäle. Det viktigaste är och kommer alltid att vara att INTE bränna några broar (undantaget har vi beskrivit här ovan). En vacker dag så kanske det är läge att sluta underhålla alla broar man har till förmån för en riktigt vacker bro. Men glöm inte att även en vacker bro kan rasa och att det därför är viktigt att inte ha bränt alla sina gamla flyktvägar trots att de kanske kräver lite mer såhär när de stått så länge utan underhåll.

Med kärlek
HT

Den gamla ungmön som blev över

Hejsan!

Idag när jag handlade så såg jag en kvinna som, i mina ögon, inte kändes så feminin på något sätt. Hon kändes så självständig, fast på ett ledsamt sätt. Som att hon var tvungen att vara det. Hon gick själv och plockade i varor i sin korg. Av innehållet att döma så var hon ensamstående. Hela hennes aura utstrålade att hon var stark utåt men kanske lite ledsen på insidan. Hon var i 50-årsåldern och jag fick en klump i halsen. Tänk om hon var en sådan som blev över. Anledningen till att det smärtade mig lite var min egen rädsla för att bli den som "blir över". Hon som aldrig hittade någon som passade. Jag vill inte bli den där kvinnan. Jag vill inte bli den där som vännernas föräldrar tyst undrar "är hon egentligen intresserad av tjejer?". Missförstå mig inte, det är inget fel med det men ni vet hur det var förr och hur den äldre generationen tänker. Att det är så lätt, att man bara hittar någon, att man bara nöjer sig. Och har man inte hittat någon eller nöjt sig så kanske det är så att "hon gillar tjejer men inte vågar stå för det". Så som det säkert ofta var förr. Jag är lycklig, det fanns en tid då jag inte var det men nu är jag det, men jag känner ändå att något fattas. En man, en kille som jag vill ha vid min sida. Jag står inte och faller med det, jag klarar mig jättebra utan en man. Men jag vill ändå. Hur ska jag förhålla mig till min lilla oro om att bli hon och hur ska jag förhålla mig till känslan att en liten bit fattas?

Tack
Marie

Hatatrubbel svarar:

Kära Marie,

Det är svåra frågeställningar det där. Vi förstår dig. Klart att man kan vara både lycklig och olycklig i sin ensamhet på samma sätt som man kan vara lycklig och olycklig i tvåsamheten. De som är olyckliga och känner sig ensamma i tvåsamheten brukar ofta säga att det är så mycket värre än att vara olycklig och ensam i sin ensamhet. Och det kan nog stämma eftersom normen säger att så inte ska vara fallet. Men hur ska du då förhålla dig till din situation och din lilla oro? Ja, det är inte lätt att svara på men vi ska försöka. För det första så ökar chansen att träffa någon som det funkar med om du mår bra och trivs med dig själv och ditt liv. Det skrev du att du gör så check på den. Oron kväver du bäst ihjäl genom att intala dig själv om att du kommer att träffa en härlig och grym man som du gillar förbehållslöst och som känner på samma sätt för dig. Hjärnan är en smart mackapär, men inte så smart att den kan övervinna det vi tänker. Se det som en lightversion av hjärntvätt på dig själv. Om ett tag så kan du sätta check även på det. Men detta gör ju inte per automatik att du träffar någon så då föreslår vi att du, om du inte redan gör det, "utsätter" dig för situationer där chansen är stor att det finns singelmän. Sitt inte hemma utan ut och omge dig med människor, det behöver inte prompt vara på krogen. Det kan vara teater, fika, restaurangbesök, danskurser, ja, you name it. På jobbet finns det kanske någon du aldrig sett tidigare!? Gemensamma vänner och pojkvänner och vänners vänner är ett annat alternativ. Se till att dina vänner vet din inställning men var också noga med att det inte går till överdrift. Det kan bli lite jobbigt om ens vänner ska försöka att para ihop en till vilket pris som helst. Men det viktigaste är att du fortsätter att leva ditt liv meningsfullt för DIN egen skull. Och ibland så får man oroa sig och vara ledsen eller nedstämd över saker som inte är som man skulle vilja att de var. Det vore skillnad om du hade bollen helt i egna händer för då hade vi varit hårdare och sagt: kasta, passa, släng iväg skiten och skaffa en ny, eller skaffa en cykel istället för en boll om det nu var det du hellre ville ha. Vårt motto är att allt ordnar sig till slut. Sug in de orden och gör dem till ditt motto också! All lycka!

Med kärlek
HT

måndag 31 maj 2010

The mother in law

Hejsan,

Min svärmor driver mig till vansinne. Min fru och jag fick precis vårt första barn och hon hann knappt klämma ur sig vår underbare son förrän hennes mor klampade in och började diktera hur ALLT, och jag menar verkligen ALLT ska göras. Byta blöjor, amma, sova, vyscha, trösta, tvätta, ja, tom hur min fru skulle utföra knipövningar för att inte få inkontinensproblem. Inte för att jag är förvånad då hon under hela vårt förhållande varit ganska påfrestande och lagt sig i än det ena än det andra. Jag har pratat med min fru som bara säger att hennes mor vill så väl. Men vad ska jag göra åt saken, jag vill inte ställa till med någon scen men jag känner mer att hon vill så väl men att det blir så fel. Hur säger jag ifrån utan att trampa henne på tårna?

Tack på förhand!

Jesper

Hatartrubbel svarar:

Käre Jesper,

Dear mother of lord. Vid första eftertanke så skulle vi vilja be henne fara och flyga. Förstår att det inte riktigt går an. Din fru verkar inte lida fullt så mycket av sin mors samaritan behaviour. Det är ganska vanligt att inte komma överens med sina svärisar och det är viktigt att komma ihåg att det inte är dem du har en relation med. Men samtidigt så ska det ju fungera att träffa dem hur ofta ni nu gör det. I ditt fall så verkar det vara så att du träffar din svärmor oftare än vad du egentligen skulle vilja. Kanske inte så mycket att göra åt men när det börjar inkräkta på det vi känner är vår personliga sfär då är det dags att sätta ned foten och säga ifrån. Om nu inte din fru känner att hon har ett behov av det så kan du ju förklara för henne att du har det. Om hon fortfarande inte förstår problemet så är det bara att bita i det sura äpplet och ta upp det med din svärmor själv. Försök att så vänligt, men bestämt, förklara för henne att ni gärna tar emot råd och hjälp från henne när ni ber om det men att ni för det mesta vill försöka klara er själva. I situationen med er son så tycker jag att du dessutom kan säga att ni vill lära känna varandra på egen hand och försöka förstå varandras behov. Learning by doing så att säga. Det den äldre generationen ofta glömmer är att det har gått en massa år sedan de själva fick barn och att tiderna förändras och så även barnuppfostran mm. Är din svärmor en klok kvinna så förstår hon och kommer förmodligen också att uppskatta din uppriktighet. Är hon inte den skarpaste kniven i lådan kanske hon tar extremt illa upp och blir sur och förolämpad. Men det får det kanske vara värt, eller? Vi önskar dig all lycka, stå på dig annars är det risk att det kommer att gå ut över din och din frus relation.

Med kärlek
HT

Rävsax ++

Hej,

Jag har hamnat i en situation som jag inte önskar ens min värsta fiende. Min kompis är otrogen mot sin kille, jag vet om det, jag känner hennes kille och jag är dessutom kär i honom. Skulle aldrig kunna avslöja henne trots att det teoretiskt sett skulle kunna gynna mig. Han är lyckligt ovetande om att hon är otrogen mot honom med en kille som vi alla känner. Jag har frågat henne varför hon gör såhär mot sin kille men även mot den andra killen som är helt såld på henne. Hon säger att hon gillar båda och att hon inte kan bestämma sig för om hon ska göra slut med sin kille för att vara med den andre. Jag känner att jag inte kan se hennes kille i ögonen längre samtidigt som jag inte kan förstå hur hon kan göra såhär mot honom eftersom han i mina ögon är helt underbar. Vad ska jag göra?

Kram
Johanna

Hatartrubbel svarar:

Kära Johanna,

Shit, shit, shitness! Du har verkligen hamnat i en svår situation. Det är egentligen två olika problem. Hade du inte haft känslor för din kompis kille så hade du säkert tyckt att det var jobbigt att sitta inne med den information du gör om även du och killen är vänner. Att du har känslor för din kompis pojkvän är på inget vis en optimal situation och du kan försöka förtränga dem för kung och fosterland men om de är äkta så kommer de att segra över dig. Vad vi känner är inget vi direkt kan styra över. Därmed inte sagt att du måste göra något åt dem, leva ut dem in absurdum. Det kan ju göra att du hamnar i en extremt besvärlig sits med din kompis. Känslorna för killen får du kanske lägga lite band på för en stund och istället koncentrera dig på att försöka hjälpa din kompis att komma på rätt köl med hennes problem. Hon är just nu en riktig kakätare. Vill ha kakan men samtidigt äta. I längden en ohållbar situation och vi misstänker att hon kanske inte mår så bra som hon vill låta påskina. Hon måste själv besluta vad hon ska göra. Under tiden hon funderar så tycker vi att du kan säga vad du tycker och att hon får gå bakom ryggen på dig också om hon tänkt fortsätta eftersom du tycker att det är jättejobbigt att se hennes pojkvän i ögonen. Att du är kär i hennes kille löser sig i längden. Antingen så hittar du en annan kille som du blir kär i eller så blir det ni en vacker dag. Är det meningen så sker det. All lycka och må så väl!

Med kärlek
HT

söndag 30 maj 2010

Inte för mycket begärt

Hej HT!

Jag har varit singel ett tag, närmare bestämt 5 år. Tycker att det är svårt att hitta någon som jag skulle kunna tänka mig att spendera resten av mitt liv med. Det behöver inte vara blixtar och dunder men det kan väl i alla fall pirra lite i magen. Kännas lite spännande om ni förstår!? Jag har träffat många killar men det stannar liksom upp ganska snabbt. Antingen är han inte intressant eller så är han inte intresserad av mig och därmed inte heller jag av honom. Har kommit så långt att jag inte lägger energi på att sörja något som aldrig kunde bli, dvs en man som inte finner något intresse i mig. Men när jag tänker på mitt framtida liv så ser jag mig själv gå hand i hand med min man även efter många års äktenskap. Vill alltså ha en livskamrat, någon att luta mig mot när det stormar, någon som kommer med en tröstande kram en tung dag och någon att hålla i hand när helst andan faller på. Hur och var hittar jag honom?

Kram
Sandra

Hatartrubbel svarar:

Kära Sandra,

Vi förstår! Det är verkligen inte för mycket begärt. Och du verkar ha en sund och härlig inställning till detta med kärlek och dejtande. Det är inte svårt att träffa män(niskor). Men att träffa någon som vi känner att vi skulle kunna leva resten av livet med, ja, det är som att vaska guld. Mycket grus innan du hittar ett litet, litet guldkorn. Men det är klart att han finns där ute, ditt guldkorn. Och när du hittar honom så gäller det att inte lägga sig på latsidan när det första bubbliga pirret i magen slumrar till lite. Det gäller att vårda relationen precis som du vårdar allt annat som inte överlever på bara luft. Tillit och respekt som vi pratat om tidigare. Och det där med att hålla handen, härligt och viktigt. Närhet, fysisk beröring. Vänliga ord, en omtänksam gest. Var hittar du honom då? Ja, det är en bra fråga. Han kan faktiskt dyka upp var som helst. Det kan vara en gammal flamma som du inte träffat på ett tag. Det kan vara killen som kliver in på bensinstationen som du spontant besökte då du upptäckte att det började sina i tanken. Eller den nya killen på jobbet. Det gäller att hålla ögonen öppna helt enkelt. När du minst anar det så halkar han in i ditt liv. Klyschigt men ack så sant. Lycka till i jakten på pirr i magen!

Med kärlek
HT

Ingen rök utan eld, eller?

Hej!

Jag är tillsammans med en kille sedan drygt ett år och för ett tag sedan var han iväg på konferens med jobbet i några dagar. En väninna till mig jobbar på samma företag och var därför med. För några dagar sedan ville hon luncha med mig för att hon hade något viktigt att prata med mig om. Hon hade råkat höra två andra tjejer på jobbet prata om att den ena tjejen hade strulat till det lite med min kille på konferensen. Jag har nu konfronterat honom med det men han ger en helt annan version av vad som hänt. Enligt honom ska tjejen ha blivit så full att han var tvungen att leda henne till hennes rum och hjälpa henne i säng. Jag är helt förkrossad och vet inte vad jag ska tro. Det känns väldigt olikt min kille men med tanke på att han gillar både tjejer och killar så är det inte en omöjlighet. Vad ska jag göra?

Kramis
Hannes

Hatartrubbel svarar:

Käre Hannes,

Det är inte alltid så lätt det här med relationer och kärlek. Vi anser att tillit och respekt är några av alla de stenar vi ska lägga som grund i det bygge vi påbörjar när vi går in i en relation. Vad sanningen än är så har det såtts ett frö av tvivlan hos dig efter att detta framkommit. Det finns egentligen bara två saker du kan göra. Antingen så litar du på den version som din pojkvän ger och då krävs det också att du ser till att det där sådda fröet aldrig gror inom dig. Eller så tror du på den andra versionen och då behöver du så småningom ta ställning till om snedsteget är något som du kan leva med eller inte. Kan du inte leva med det så plockar du ihop skärvorna av ditt hjärta och går. Kan du leva med det så gäller det att bryta ihop och komma igen. Hur som så kommer det antagligen att ta tid att bygga upp tilliten igen men ge inte upp om du tror på att kärleken övervinner allt. Ta hand om dig!

Med kärlek
HT

lördag 29 maj 2010

Kakätare

Vi har genom åren stött på ett antal riktiga kakätare, ja till och med riktiga kakmonster. Vad är då detta? Jo, det är killen (eller tjejen) som är högst ambivalent. Han vill ha kakan men samtidigt äta den. Det kan te sig på lite olika sätt. Antingen så har han en tjej som han inte gör slut med samtidigt som han uppvaktar dig. Han kan så att säga inte få tummen ur och bestämma sig för om han vill ha kakan eller äta den. Så då gör han både och. Eller så är han singel och gillar dig jättemycket men kan samtidigt inte bestämma sig för om han vill lämna singellivet bakom sig. Vad göra? Bränn kakan för honom. Låt honom inte fortsätta för det kommer han att göra. Så länge han kan. Det kan vara svårt om det faktiskt är en kille du gillar. Och visst, han kan ju ändra sig i längden men det finns också risk att du går därifrån söndersmulad. Och smulan, det vore bra onödigt!

Med kärlek
HT

fredag 28 maj 2010

När vi vill trycka på pausknappen i livet

Hej HT,

Jag har tappat lusten totalt. Jag vill ingenting längre. Jag vantrivs på mitt jobb. Jag är less på mitt hem. Jag är less på det liv jag lever helt enkelt. Det är inte så att jag vill dö men just nu är det bara så förbannat tungt och trist att leva. Saker som jag vanligtvis tycker om att göra känns inte längre roliga och jag bävar för att det ska fortsätta såhär resten av mitt liv. Vad ska jag ta mig till?

Vänliga hälsningar
Trötter

Hatartrubbel svarar:

Käre Trötter,

Ibland är det så att vi tar allt det vi har i våra liv för givet. Vi ser bara till det vi inte har, det vi inte är eller det vi inte gör och åstadkommer. Vi skulle alltför ofta må bra mycket bättre om vi istället la fokus på det som ÄR bra. Det finns så mycket enkla saker som vi faktiskt kan värdesätta. Att kunna gå, äta, andas, prata och skita helt på egen hand. Att vi har mat på bordet, tak över huvudet och en säng att sova i. Det låter kanske klyschigt men det är sådana saker som vi tar för givna mer eller mindre varenda dag i våra liv. Sånt som vi ser som självklarheter. Därmed inte sagt att man inte kan eller ska få må dåligt. Vi vill bara belysa att det finns skillnader. Grader i helvetet. Det är svårt att avgöra hur läget är i ditt fall men det låter som att du behöver lite hjälp, en liten puff och knuff upp över kanten. Vi är övertygade om att du har kapacitet att själv klara ut och skapa reda i det känslomässiga virrvarr du hamnat i. Men kanske inte kraften just nu. Ibland så behöver vi också lite extra draghjälp för att orka och klara av att själva rycka oss i den berömda kragen. Har du vänner eller en partner som du kan prata med? Om inte så finns det flera organisationer du kan vända dig till för att få någon att tala med. Du ska inte behöva gå runt och må dåligt när det finns hjälp att få. All lycka och kraft till dig!

Med kärlek
HT

torsdag 27 maj 2010

Fultalets revival

Hej!

Det var väl ett tag sedan det här med fultal var på tapeten, men i dag kom jag att tänka på det och ville få reda på mitt aktuella fultal. Mitt fultal blev 330 och jag tillhör fultalsgrupp 6 (över Socialstyrelsens rekommendationer). Medelåldern i denna grupp är 31, som jag, så jag verkar ju vara ganska normal ändå. Eller? Vad har ni att säga om fultal, är det något man ska bry sig om överhuvudtaget?

Jessica


Hatartrubbel svarar:

Kära Jessica,

Inte för att vi på något sätt är måttstockar för vad som kan anses normalt eller onormalt men den ena av oss hamnade i fultalsgrupp 7 (544) mycket tack vare ett relativt brett spann och den andra i grupp 5 (225), dvs ett lägre fultal trots ett större antal "unika" sexpartners. Det verkar med andra ord som att det åldersmässiga spannet är en viktigare faktor i beräkningarna av fultalet än vad antalet är. Quality before quantity. Med detta sagt så anser vi att du kan vara lugn. Ja, om du skyddar dig såklart. Vi kan inte nog tydligt understryka vikten av att linda in pickadollen vid övningsskytte. I övrigt så kan väl ett fultal klassas precis som alla andra måttstockar, dvs ett sätt att mäta och med sitt värde kunna jämföra sig med andra. Så fire away och låt inget fultal eller andra pekpinnar stå i vägen för dig när du tar för dig av livets buffé!

Med kärlek
HT

onsdag 26 maj 2010

Respekten som försvann

Hej,

Jag har varit tillsammans med min kille i 7 år, i början var allt helt fantastiskt och jag var så himlastormande kär. Ja, det var jag i flera år. Men den senaste tiden har jag börjat känna att vi mer och mer blivit som syskon och att jag nästan har tappat respekten för honom. Jag spanar efter andra killar, har aldrig varit otrogen men inser att mitt spanande börjar dra sig mer och mer åt hållet där jag tummar på gränslinjen till vad som kan anses ok och inte. Jag vill inte bli den tjejen som bedrar min pojkvän och jag vet inte om jag vill att vi ska göra slut heller. Vet bara att saker och ting känns rätt B mellan oss och jag är rädd att komma till the end of no return med barn och hela kittet. Vad ska jag göra?

Kram
Mimmi

Hatartrubbel svarar:

Kära Mimmi,

När man varit i ett längre förhållande så är det ganska naturligt att man inte känner sig så himlastormande kär år efter år. En relation överlever inte på enbart luft och vatten. Den kräver att båda lägger ner sig och vårdar den. Du spanar efter andra killar skriver du, av vilken anledning? Är det för att få deras uppmärksamhet eller är det för att du fantiserar om hur det faktiskt skulle vara att leva med en annan man? Du börjar tappa respekten för din kille, hur visar sig det? När man har varit i ett långt förhållande och stiltjen börjar komma och man är i den ålder då det skulle kunna vara aktuellt med barn, ja, då är det ganska naturligt att faktiskt börja ifrågasätta om man ska fortsätta tillsammans eller inte. För att tro att ett barn på något sätt ska bli kittet som sammankilar er igen, det är a big no no. Småbarnsåren är tuffa och fanns det lite eller ingen kärlek innan ankomst så kan man inte räkna med att det ska komma ett skepp lastat med det lagom till det att han eller hon ringer på. Vi tror att det bästa för dig är att prata med din kille och diskutera igenom hur han ser på saken, kanske kan ni tillsammans komma fram till en vettig plan om hur ni antingen ska gå vidare på varsitt håll eller hur ni tillsammans ska kunna återförena er och kämpa för ert förhållande. All lycka!

Med kärlek
HT

tisdag 25 maj 2010

Livet 2.0

Hej HT,

Ni kommer inte att tro detta men mitt liv är faktiskt som en fars. Allt jag rör vid blir till skit och allt jag förtar mig blir också skit. Jag snubblar och trillar och hamnar i trubbel mest hela tiden. Inget, verkligen inget, går min väg. Jag har grubblat en del på det här och märker att mina vänner inte alls har lika mycket problem i sina liv. Ingen bil som går sönder, inga bananskal som de halkar på, inga tjejer som fuckar upp deras hjärna eller hjärta. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Ska jag behöva vara dömd till livslång olycka?

Ciao
Sebbe

Hatartrubbel svarar:

Käre Sebbe,

Välkommen till livet 2.0. Det kan mycket väl vara så att dina vänner har det struligt värre, att de snubblar minst lika ofta som du. Men skillnaden kan vara att de inte pratar om det. Istället reser de sig upp, borstar av gruset och kommer igen. För det är mycket det som livet handlar om. Vi föds och vi dör. Allt däremellan kan vara väldigt olika men också väldigt lika. Vi går igenom glädje och sorg, vissa får genomlida tyngre saker än andra. Det är också livet, det är inte alltid rättvist. Men vem har sagt att det ska vara det? Om vi fick önska så skulle det ju vara lite mer rättvist. Absolut. Men det är nog trots allt en utopi. Hur hanterar du dina motgångar? Hur är din allmänna inställning till livet? Du skriver "vad har jag gjort för att förtjäna det här?". Vi svarar, du har tänkt dig till det. Din inställning verkar vara att allt hela tiden går emot dig, att allt drabbar dig. Och det vi tänker blir i längden vår verklighet. Alltså har du tänkt dig till ett liv fyllt av motgångar. För varje gång du haft en motgång så förstärker du det du redan anser om ditt liv, att det är fyllt av motgångar. Och mycket riktigt, en händelse blir en motgång som blir en tanke om att ditt liv är fyllt av motgångar som blir en sanning som föder än fler motgångar eftersom din hjärna är programerad till att minsta lilla sak, som inte blir som du tänkt, är en motgång. Vi föreslår att du läser en bok som heter The Secret. Eventuellt lite extremt och överdrivet men plocka russinen ur kakan och använd ditt sunda förnuft. Med en positiv livssyn blir allt mycket lättare att hantera. Ja, även motgångar. Ingen människa kommer någonsin att gå genom livet utan att stöta på hinder. Men din inställning kan göra att hindret blir en lite kulle eller självaste Mount Everest. Du väljer själv. Lycka till och försök att vräka pessimisten som byggt bo i ditt huvud!

Med kärlek
HT

Dygnet har bara 24h

Hej,

Mitt liv är kaos. Jag går snart på knäna och vet inte hur jag ska kunna bryta den nedåtgående spiralen. Jag är gift och har 3 barn, 2, 8 och 12. Min man och jag jobbar heltid och vi lever i ett jämställt förhållande. Åtminstone vad gäller det vi fysiskt utför, dvs laga mat, städa, tvätta, lämna och hämta barnen från dagis, skola och aktiviteter. Barnen håller på med flera olika aktiviteter som tar en del tid. Jag är engagerad i sonens dansgrupp och min man är ledare för dotterns friidrottsträningar. Att styra skeppet varje vecka tar mycket kraft men ger såklart väldigt mycket också. Mitt problem är att jag känner att tiden inte räcker till, jag får dåligt samvete för allt som jag inte hinner med, dåligt samvete för barnen, min man, jobbet, mina förtroendeuppdrag. Har fått svårt att sova och kan inte koppla av, det känns som att hjärnan går på högvarv hela tiden. Jag kan inte jobba mindre, det är för mycket som ska göras, jag kan inte släppa uppdragen som jag åtagit mig heller och jag vet knappt hur jag ska hinna med eller att ha ork att vara en bra mamma och fru heller. Jag är bara 35 men känner mig som 85. Hjälp!

Mvh
Christine

Hatartrubbel svarar:

Kära Christine,

Dygnet har bara 24h och mellan 6-8 av dessa behöver människan sova eller vila. Du håller på att göra slut på dig själv som artist. Dra i nödbromsen NU! Du kan inte vara med överallt. Du kan inte hinna med allt. Det räcker att vara good enough. Du behöver få egen tid, tid för dig själv men även tid för dig och din man. Hur fungerar er relation i allt det här? Du skriver som att många saker är måsten och det är dessa som håller på att kväva dig i allt snabbare takt. Vad skulle hända om du en dag föll ihop och var helt oförmögen att klara av att jobba alls, att inte kunna ta hand om dina barn alls, att inte finnas med mer än som ett skal? Vi är hårda nu och kanske lite okänsliga. Men tänk efter före. Ditt jobb skulle någon annan få göra, dina förtroendeuppdrag likaså, en massa måsten som du har skulle inte bli gjorda och det är väl inte hela världen. Men det som i alla fall är halva världen är att dina barn kanske inte skulle ha sin mamma där. Om du skalar bort 75% av allt det extra lulllull som du håller på med så skulle du vara en minst lika fantastisk människa som nu och förmodligen en än bättre och mer närvarande mamma och fru än idag. Vi vill inte sparka på någon som redan ligger ner men du är på god väg att skjuta dig själv i ryggen. Sök din husläkare och berätta det du berättat för oss här och han eller hon skulle sjukskriva dig på stört. Du har alla symptom på att vara på väg in i den berömda väggen, se till att du stannar där, på väg, istället för att köra med full gas ända in i den. Ta hand om dig och var rädd om din kropp och själ, det finns ingen annan som är som du!

Med kärlek
HT

65%

Hej,

Jag klarar snart inte av att jobba kvar på min arbetsplats. Det är så fruktansvärt. Folk gör knappt det de ska och om jag kommer med förslag på förbättringar så får jag bara suck och pust som svar. I vissa fall så säger de "men vi har alltid gjort såhär". Dessutom är allt extremt ostrukturerat och allt tar sådan tid. Kan ni bara bekräfta det jag själv tror, jag måste byta jobb väl?

Kram
Lovisa

Hatartrubbel svarar:

Kära Lovisa,

Du behöver byta jobb. Vissa människor vill någonstans, andra är nöjda där de är. Där allt är sig likt, där ingenting någonsin kommer att förändras. Vissa (absolut inte alla) av dessa kan man kalla 65%-are, dvs, antingen så har de inte mer än 65% kapacitet i sitt kontor eller så använder de bara 65% av kontoret. Du vill mer. Du har ambitioner. Gör dig själv en tjänst och sök dig någonstans där du kan få utlopp för detta. Rätt man/kvinna på rätt plats så att säga. Tänk så effektivt och härligt samhället skulle kunna bli om vi kunde flytta runt lite på folk. Placera dem där de gör bäst nytta. Du försöker att göra nytta men i den bakåtsträvande miljö du verkar vara nu så blir du inget annat än en 65%-are du också eftersom de andra spärrar in din fulla kapacitet med sin bakåtsträvaranda och sin mediokra önskan om hur saker och ting ska vara här i världen. Lycka till med allt, du kommer snart att hitta ett forum som passar dig så otroligt mycket bättre!

Med kärlek
HT

måndag 24 maj 2010

Att skjuta älg

Ett begrepp som vi frekvent använder oss av är det här med att "skjuta älg". Vi menar det alltså inte bokstavligt talat. Nej, vi jobbar mycket med metaforer i våra kretsar. Så vad betyder då att skjuta älg? Jo det ska vi berätta. Har man inte sex på en månad så får man en älg på balkongen. Har man inte sex på två så får man två osv. När man sedan har sex så skjuter man ner alla sina älgar och den avskyvärda jakten på nya älgar kan börja. Vi gillar inte att ha älgar på balkongen men ibland är det dessvärre oundvikligt. Det viktigaste är dock att vi alla bär skottsäker väst när vi skjuter skarpt.

Med kärlek
HT

lördag 22 maj 2010

Att ligga i som en liten rem

Hej,

Jag har efter en tids dry spell helt tappat det. Har träffat tre olika killar under kort tid och känner absolut ingen skam för det men jag funderar på hur normalt det är egentligen? Kanske borde jag lugna mig och hålla mig till en?

Kram
Anna

Hatartrubbel svarar:

Kära Anna,

Mår du dåligt av det? Mår någon annan dåligt av det? Sårar du någon? Om svaret är nej på de tre frågorna så säger vi bara KÖR PÅ! En vacker dag så kanske ditt dry spell kommer tillbaka eller så träffar du han med stor H och då är det kanske att föredra att hålla sig till honom om ni nu inte vill ha ett öppet förhållande!? Lycka till och ta hand om dig!

Med kärlek
HT

onsdag 19 maj 2010

Har du satt fan i båten?

Kära HT,

Jag har blivit uppbokad på en blinddate av några vänner. Allt lät spännande till en början men nu börjar jag tveka. Tror inte vi passar ihop och sen är han inte så snygg heller. Vi ska träffas imorgon och jag vill verkligen inte. Kan jag dra mig ur?

Kram
Laila

Hatatrubbel svarar:

Kära Laila,

Nej. Har du satt fan i båten får du ro honom i land. Skämt åsido, vi tycker att du förhastar dig lite. Vad grundar du dina funderingar på, att ni inte skulle passa ihop? Det där med utseende kan ju faktiskt vara si och så om du bara sett honom på bild. Vissa gör sig inte, andra blir bättre på bild än IRL. Vi säger inte att utseendet inte har betydelse men det är så långt ifrån allt att du nog är tvungen att ge honom en chans ändå. Dra inte förhastade slutsatser, gå dit, utan förutfattade meningar. Visar det sig att dina funderingar stämmer så har du förhoppningsvis haft en trevlig dejt i alla fall. Vi förespråkar att man ska ha ett öppet sinne och inte stänga dörren till kärleken om den ringer på. Finns det ingen attraktion, inget intresse eller inga känslor. Fine, men då vet du det, då har du i varje fall gett det en ärlig chans. Ha så trevligt!

Med kärlek
HT

tisdag 18 maj 2010

Patience is a virtue

Hej på er,

Jag har lite bekymmer på mitt jobb. Det känns som att folk inte respekterar mig. Ja, inte andra människor heller för den delen. Igår tex så stod jag och pratade med en kund när det helt plötsligt dyker upp en annan kund och bryter in mitt i vårt samtal. Så gör man väl ändå inte? Vad är det för fel på folk? Varför kan de inte bara visa sina medmänniskor respekt?

Mvh
Anders

Hatartrubbel svarar:

Käre Anders,

Fruktansvärt! Men vissa människor ser bara till sig själva. JAG JAG JAG. Många lever också ett oerhört stressigt liv där varje liten sekund kan vara skillnaden mellan att dagen ska gå ihop eller krascha totalt. Det är såklart bra att vara lite lagom egocentrerad för till syvende och sist så står vi ju där och måste klara oss själva. Men att avbryta andra är extremt otrevligt och visar enorm brist på hyffs. Vi förstår att du inte kan säga vad som helst till folk eftersom du skriver att de är dina kunder men förklara vänligt men bestämt att du kommer att ta dig tid när du är klar med den kund du håller på med för tillfället. Med rätt tonläge och ordval så kan du inte förlorande ur "striden". Stå på dig, deras beteende är inte i närheten av ok!

Med kärlek
HT

Spädgrisen blir ett fullblodssvin

Hej HT,

Jag har varit ute i dejtingdjungeln ett tag nu och har dessvärre fått erfara att det finns duktigt med idioter där ute. Är det så att alla normala, snälla, fina killar redan är upptagna? Ska vi som singlar behöva hålla tillgodo med upptagna män som inte bryr sig om sin civilstatus? Ska vi behöva vara delaktiga i spelet där du aldrig kan vara säker på att få ett svar? Ett ärligt svar. Ska vi behöva ta all den skit som öses över oss? Det värsta är att det inte verkar spela någon roll när det kommer till ålder. De finns i alla åldrar, storlekar, former och färger. Vägled mig, snälla!

Vänligen
Nina

Hatartrubbel svarar:

Kära Nina,

Ge inte upp! Det är inte alltid så lätt det här med dejtande. Det är som att vaska guld, mycket grus men förr eller senare så kommer där en liten guldklimp. Vi lovar! Vissa människor kommer alltid att tycka att jakten är mer spännande än fångsten. Dröja med svar, inte svara, spela svår. Vi har sagt det förr och vi säger det igen, vi gillar det inte. Vänligen kör med raka rör. Vi kan hantera det. Ta ett nej. Tystnad däremot lämnar dörren öppen för analys och tolkning. Män (eller kvinnor) som är upptagna men som inte tar hänsyn till detta ger en otrevlig eftersmak. Nöj dig. Eller gå vidare. Svineri känner ingen ålder, tyvärr. Den finns bland de yngsta, spädgrisarna, och den finns bland de äldre, fullblodssvinen. Men vi tror på godheten, att den vinner i både kvantitet och längden. What comes around goes around. Viktigast av allt är dock att inte ta någon skit. Vi kan inte värja oss från att bli sårade om vi vill kunna vinna kärlek men vi kan bygga upp ett motstånd mot skit så att den rinner av oss som vatten på en gås. Upp med hakan, bak med axlarna och framåt marsch. Han finns där ute, han som du i en millisekund tycker är för bra för att vara sann men som du såklart är så jävla värd! Go get him!

Med kärlek
HT

måndag 17 maj 2010

Medelmåttan vinner i längden

Hej HT!

Jag har alltid haft ganska höga krav på hur jag tror att killar jag gillar ska vara. Nu har jag råkat träffa en kille som inte uppfyller hälften av mina önskemål, jag tycker inte ens att han är speciellt fin, men ändå känner jag mig väldigt förtjust, fast jag vet egentligen inte riktigt i vad. Jag vet inte vilken kunskap ni har när det gäller vårkänslor och kärlek, men tror ni att det kan vara så att det bara är våren som spelar mig ett spratt, eller vad är det som händer med mig?

Förvirrad 29



Hatartrubbel svarar:

Kära förvirrad 29,

Vi kan så mycket vi människor. Men en sak som är svår att bemästra är detta med att styra över våra känslor. Och ibland beter de sig helt och hållet irrationellt. Vi har varit där. Haft den där osynliga listan över kvaliteter och attribut. Trott på saker som verkat bra i teorin men dessvärre funkat sådär i praktiken. Åt helvete med den där listan säger vi. Låt magkänslan styra, den är i de allra flesta fall att lita på. Bra på pappret är inte alltid bra IRL. Det stavas kemi och är inget vi kan göra så mycket åt. På gott och ont. Visst kan det vara våren som spelar dig ett spratt, det är mycket hormoner i rusning vid den här årstiden. Men å andra sidan så är våren snart över trots att den knappt hunnit komma och då lär det visa sig om det var ett spratt eller true love. Som vi brukar säga, om kärleken knackar på, släng inte dörren i ansiktet på den. Våra varmaste lyckönskningar med "medelmåttan".

Med kärlek
HT

Att alltid se det svarta

Hej HT,

Jag orkar snart inte mer! Min älskade flickvän sedan några år tillbaka är så kontrollerande och svartsjuk så jag kan knappt prata med andra tjejer eller killar. Hon vakar som en hök över mig och jag börjar känna mig begränsad och kontrollerad. Mig veterligen så har hon inte rotat i min mobil eller så men det är nog bara en tidsfråga för hon tror att jag flirtar och stöter på varenda människa på mitt jobb även om jag bedyrar att det bara är henne jag älskar och vill ha. Hjälp, vad kan jag göra?

Kramar
Linn

Hatartrubbel svarar:

Kära Linn,

Oh dear, vi lider med dig! Har du någon gång gjort henne något som fått henne att inte lita på dig eller att tvivla på vad du känner? Det här med svartsjuka är förrädiskt och kan ta död på även de starkaste av känslor. Förstår hon att ni har problem pga hennes svartsjuka? Förstår hon att det är hon som äger problemet? Att det är hon som måste jobba med sig själv för att stärka sin självkänsla och våga lita på dig? Vi kan gå runt och förstöra och förgöra våra liv med oro över otrohet och annat, många gånger helt i onödan. Vill någon vara otrogen så är personen ifråga det. Det är inget som händer i särskilda situationer såsom på krogen eller på fest. Vill någon vara otrogen så finns det alla möjligheter i världen att vara det vilken tid på dygnet som helst, vilken dag i veckan som helst. Du kan försöka bedyra för din tjej att hon är den enda och att du aldrig skulle göra henne något, men det är förmodligen till ingen nytta alls eftersom problemet ägs av henne. Du kan stötta henne såklart men det är hon som måste göra grovjobbet själv och som vi sagt så många gånger förr, hon måste vilja förändras själv för att det ska gå vägen. All lycka till er!

Med kärlek
HT

söndag 16 maj 2010

Cougars

Hej på er,

Tack för en ärlig blogg! Nu till mitt lilla bekymmer. Förra veckan föll det sig så väl in att jag raggades upp av en cougar, ja en äldre tjej alltså. Var först i valet och kvalet om jag skulle hänga med henne eller inte men så blev i alla fall fallet. Vi gick hem till henne och där ledde det ena till det andra och nu i efterhand så har jag lite svårt att tyda hennes signaler. Hon vill gärna träffa mig igen men jag får inget grepp om det är för att hon vill mer eller om det är så att hon bara vill ligga. Vad tror ni? Hon är åtta år äldre än jag om det hjälper att veta.

Kram
Skuggan

Hatartrubbel svarar:

Käre Skuggan,

Du skriver inget om vad du vill, inte för att det spelar någon roll då du frågar efter vad vi tror att hon är ute efter. Det är svårt att säga eftersom man inte kan dra alla kvinnor över en kam men så mycket kan vi ju säga att det är 1. något seriöst, dvs all in med kids, lån, fredagsmys och VAB-dagar eller 2. för att ha det trevligt och mysigt tillsammans då och då. Punkt. Fundera över vad du vill och sedan kan du kanske avvakta lite och föra frågan på tal. Det är alltid bra att vara på samma nivå. På så sätt så slipper man ju att krossa någons hjärta i onödan. Hoppas att du fått lite mer kött på benen och att det fortsätter på ett lyckligt och härligt sätt för er båda. Må så väl!

Med kärlek
HT

onsdag 5 maj 2010

Snålhet

Det här med snålhet, ärligt, hur avtändande är det inte? Vi menar inte att det är killen som hela tiden ska bjuda på middagar, biobiljetter, drinkar och diverse. Vi är kvinnor och har inga som helst problem att hala fram börsen. Men att vara snål, både mot sig själv och andra, det är inte ok. Vare sig man är man eller kvinna. Att inte ha råd är en sak. Men det är oftast de som skulle ha råd med i stort sett vad som helst som är de absolut snålaste. Vad är grejen? De måste få en kick av att veta att pengarna som de snålar med växer as we speak. Nästan så tända på tanken att det är fara för att det går för dem. Nej, det där med att bjuda, det brukar jämna ut sig i längden. Vi återkommer i ämnet "avtändande" vad det lider. Tills dess må så gott!

Med kärlek
HT

Det är kärlek och det är härligt och helt förfärligt underbart!

Hej,

Min tjej skär osten till en skidbacke, hon låter tandkrämskladd ligga kvar i handfatet, det är hårdbrödsmulor i smörpaketet, långa hårstrån i duschen, smutskläder på golvet, papper och gamla fönsterkuvert som borde slängas men istället ligger och skräpar på köksbordet. Jag är helt tokig i henne men en vacker dag så svalnar ju eventuellt det där tokiga och passionerade så min allra mest rationella och kloka del av hjärnan inser att vi måste komma till någon gyllene medelväg om vi ska kunna fortsätta tillsammans. Vet bara inte hur jag ska ta upp det. Förslag mottages tacksamt!

Mvh
Annie


Hatartrubbel svarar:

Kära Annie,

Det gäller att välja sina fighter. Relationer är inte alltid 100%. Men någon typ av 80/20 borde ni kanske sträva efter. Dvs att 80% av er relation är ni supernöjda med, 20% skulle kunna förbättras eller spelar ingen egentlig roll. Vet du med dig att det är något hos dig eller något som du gör som retar din flickvän? Börja med att ta upp det och glid sedan smidigt över på det som du önskade att hon skulle tänka lite mer på. Det klassiska berömmet följt av "men om du gjorde såhär så skulle det kanske bli ännu bättre". Men återigen vill vi påminna om att vi inte kan ändra på andra än oss själva om det nu inte råkar vara så lyckligt att den andra är villig att ändra på sig. Sen kan du alltid försöka sträva efter att fokusera på det som är så himla bra med din tjej istället för att irritera dig på de mindre bra sidorna. All lycka!

Med kärlek
HT