Hej HT,
Min bästa vän och jag träffades när vi började på gymnasiet. Har aldrig haft så sjukt kul tillsammans med någon som jag haft med honom. Efter studenten så valde vi olika vägar i livet. Han började plugga och jag bestämde mig för att bli skibum på obestämd framtid. När vi hörs har vi liksom inget direkt att prata om och jag tycker nästan bara att det känns jobbigt så jag har slutat att ringa. Jag vet inte hur han känner men det måste vara på samma sätt. Vi har liksom knappt något gemensamt längre och jag börjar fundera på hur bra vänner vi egentligen var om vänskapen inte ska hålla för en prövning som denna. Hur gör man slut eller pausar med en kompis?
Kram
Mia
Hatartrubbel svarar:
Kära Mia,
Det är inte lätt att göra slut med en vän. Men det viktigaste är ändå att ni pratar med varandra så att ni båda är på det klara med vad det är som har hänt och händer. Ibland så glider man ifrån varandra och ibland så hittar man tillbaka efter detta. Vi förstår att det känns jobbigt eftersom du skriver att ni haft så otroligt kul tillsammans. Men ibland så har var sak sin tid och är det meningen att ni ska vara vänner så kommer ni att hitta tillbaka till varandra. Ni kanske bara behöver utvecklas i olika takt och på olika sätt. Lever man helt olika liv så är det lätt hänt att man tappar samtalsämnen. Man kanske var vänner i en speciell situation och när den sedan är över så finns det ingen grund att stå på. Var sann mot dig själv och din vän, det har du och han mycket igen av om ni hittar tillbaka till er vänskap framöver. All lycka!
Med kärlek
HT
Visar inlägg med etikett VÄNSKAP. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett VÄNSKAP. Visa alla inlägg
tisdag 27 juli 2010
lördag 19 juni 2010
Ser du stjärnan i det blå? Ta en sup så ser du två!
Hej,
Vi är ett gäng tjejer som oroar oss för vår väninna. Hon dricker väldigt mycket och ballar ofta ur. Vi umgås inte jättemycket under veckorna eftersom alla har väldigt hektiska jobb så vi vet inte om hon dricker även i veckorna men under helgerna så är vi ofta ute och festar. Hon får utan problem i sig minst dubbla mängden i jämförelse med oss andra men sedan blir det därefter. Hon ragglar omkring, blir ofta utslängd, hör av sig till killar som hon i vanliga fall aldrig skulle höra av sig till och ibland däckar hon och spyr ner sig själv. Dagen efter så har hon minnesluckor och extrem ångest som ibland varar en bit in i nästkommande vecka. Vi tycker att hon borde lära sig av detta men inser att hon har problem som hon inte kan ta itu med på egen hand. Vi vet inte hur vi ska approacha henne med detta men tycker att det är läskigt och vi tror att hon behöver hjälp. Hur går vi tillväga?
Kram
de oroliga väninnorna
Hatartrubbel svarar:
Kära oroliga väninnor,
Det är tydligt att er väninna har alkoholproblem. Därmed inte sagt att hon är alkoholist men hon har helt klart problem att hantera alkohol. Om vi ska gå enligt mängdrekommendationer så skulle säkert även ni ligga på gränsen till vad som anses vara måttfullhet. Att dricka ett glas vin varje dag eller att ta en fylla på helgen klarar de allra flesta av. Det är när det går överstyr ofta ofta och minnesluckor är mer regel än undantag som man ska dra öronen åt sig och se riskerna i beteendet. Ni har tydligt märkt er väninnas problem, frågan är bara om hon själv förstår att hon är ute på tunn is!? Det är svårt att få tillstånd hjälp om den som behöver hjälpen inte själv har kommit till insikt med problematiken. Som vi sagt så många gånger förr så kan man inte ändra en annan människa om denne inte själv vill ändra på sig. Men i ert fall så förstår vi att ni har svårt att stå vid sidan och se er väninna långsamt men säkert supa halvt ihjälp sig. Det finns organisationer som ni kan kontakta för att få stöd och hjälp att kunna nå fram till er väninna. Vi önskar er all lycka!
Med kärlek
HT
Vi är ett gäng tjejer som oroar oss för vår väninna. Hon dricker väldigt mycket och ballar ofta ur. Vi umgås inte jättemycket under veckorna eftersom alla har väldigt hektiska jobb så vi vet inte om hon dricker även i veckorna men under helgerna så är vi ofta ute och festar. Hon får utan problem i sig minst dubbla mängden i jämförelse med oss andra men sedan blir det därefter. Hon ragglar omkring, blir ofta utslängd, hör av sig till killar som hon i vanliga fall aldrig skulle höra av sig till och ibland däckar hon och spyr ner sig själv. Dagen efter så har hon minnesluckor och extrem ångest som ibland varar en bit in i nästkommande vecka. Vi tycker att hon borde lära sig av detta men inser att hon har problem som hon inte kan ta itu med på egen hand. Vi vet inte hur vi ska approacha henne med detta men tycker att det är läskigt och vi tror att hon behöver hjälp. Hur går vi tillväga?
Kram
de oroliga väninnorna
Hatartrubbel svarar:
Kära oroliga väninnor,
Det är tydligt att er väninna har alkoholproblem. Därmed inte sagt att hon är alkoholist men hon har helt klart problem att hantera alkohol. Om vi ska gå enligt mängdrekommendationer så skulle säkert även ni ligga på gränsen till vad som anses vara måttfullhet. Att dricka ett glas vin varje dag eller att ta en fylla på helgen klarar de allra flesta av. Det är när det går överstyr ofta ofta och minnesluckor är mer regel än undantag som man ska dra öronen åt sig och se riskerna i beteendet. Ni har tydligt märkt er väninnas problem, frågan är bara om hon själv förstår att hon är ute på tunn is!? Det är svårt att få tillstånd hjälp om den som behöver hjälpen inte själv har kommit till insikt med problematiken. Som vi sagt så många gånger förr så kan man inte ändra en annan människa om denne inte själv vill ändra på sig. Men i ert fall så förstår vi att ni har svårt att stå vid sidan och se er väninna långsamt men säkert supa halvt ihjälp sig. Det finns organisationer som ni kan kontakta för att få stöd och hjälp att kunna nå fram till er väninna. Vi önskar er all lycka!
Med kärlek
HT
fredag 4 juni 2010
När kärleken letar sig in i familjen
Tjena HT,
Jag har en lillasyster som är några år yngre än jag. Nu är det såhär att hon blivit kär i min bästa kompis och han i henne. Jag vill inte vara den som sabbar och förbjuder dem att vara tillsammans men samtidigt så känner jag mig lite smått obekväm i situationen. Hon är vuxen och får ta ansvar för sig själv men jag är ändå hennes storebror och känner att det finns risk att det blir skit av alltihop. Hur ego kan jag vara i den här sitsen?
Kram
Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Johan,
Du kan inte skydda din lillasyster in absurdum. Visst, det finns risk att din bästa polare sårar henne men den risken finns när vi går in i vilken relation som helst. Ta dig ett snack med dem om det hela och klargör hur du ser på saken för om ni snackar igenom saker och ting innan så är det lättare att det inte blir en massa tjafs. Vi misstänker att det är sexbiten samt just tjafs som kan uppstå i relationen som du känner dig lite kluven till. Pallar du inte att vara ett stöd för din polare eller din syster i den sitsen så klargör det redan från början så blir det nog bra ska du se. Kanske är det även att du helt plötsligt ska komma i andra hand som också det grämer dig lite. Så är det ju i alla fall, även om hans flickvän inte skulle vara din syster. Men kom ihåg att en flickvän inte ersätter ens vänner. Det är som att jämföra äpplen med päron. Det kan ju hända att de är menade för varandra och det kunde vara bra mycket värre än att ens svåger även är ens bästa polare. Eller har vi fel? Kör på och ge dem grönt ljus, fuckar de upp så får de ta konsekvenserna av det. Inte du.
Med kärlek
HT
Jag har en lillasyster som är några år yngre än jag. Nu är det såhär att hon blivit kär i min bästa kompis och han i henne. Jag vill inte vara den som sabbar och förbjuder dem att vara tillsammans men samtidigt så känner jag mig lite smått obekväm i situationen. Hon är vuxen och får ta ansvar för sig själv men jag är ändå hennes storebror och känner att det finns risk att det blir skit av alltihop. Hur ego kan jag vara i den här sitsen?
Kram
Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Johan,
Du kan inte skydda din lillasyster in absurdum. Visst, det finns risk att din bästa polare sårar henne men den risken finns när vi går in i vilken relation som helst. Ta dig ett snack med dem om det hela och klargör hur du ser på saken för om ni snackar igenom saker och ting innan så är det lättare att det inte blir en massa tjafs. Vi misstänker att det är sexbiten samt just tjafs som kan uppstå i relationen som du känner dig lite kluven till. Pallar du inte att vara ett stöd för din polare eller din syster i den sitsen så klargör det redan från början så blir det nog bra ska du se. Kanske är det även att du helt plötsligt ska komma i andra hand som också det grämer dig lite. Så är det ju i alla fall, även om hans flickvän inte skulle vara din syster. Men kom ihåg att en flickvän inte ersätter ens vänner. Det är som att jämföra äpplen med päron. Det kan ju hända att de är menade för varandra och det kunde vara bra mycket värre än att ens svåger även är ens bästa polare. Eller har vi fel? Kör på och ge dem grönt ljus, fuckar de upp så får de ta konsekvenserna av det. Inte du.
Med kärlek
HT
One step out of the closet
Tja,
Jag har försökt att bli kär i tjejer ett bra tag nu men inget händer. Har insett att jag helt enkelt gillar killar. Vet bara inte hur jag ska säga det till min familj och mina vänner. Är liksom rädd för hur de ska reagera. Hur kommer jag ut som gay och vad gör jag om de vänder mig ryggen? Är livrädd för det.
Kram
Kristoffer
Hatartrubbel svarar:
Käre Kristoffer,
Gud så härligt att du hittat hem. Känns det inte skönt att i alla fall erkänna för dig själv att det är just killar du gillar? I vissa fall så är det faktist så att familj och vänner bara går och avvaktar att en son/dotter/vän ska komma ut. I vissa fall så ställer kanske någon person helt fri från krusiduller frågan. I ditt fall så kan det ju vara så att de bara går och väntar på att du själv ska komma på det som de redan anat. Hur som så tycker vi att du ska fundera på om det är någon av dina vänner eller någon i din familj som du känner dig närmre. Eller så kanske det är någon som du känner är lättsam att prata med. Kommer ett lämpligt tillfälle så bara säg det. Kommer inget så försök då att leda in samtalet på något som gör att du får ett upplägg för smash. Du skriver att du är orolig över hur de ska reagera och du får nog förbereda dig på alla möjliga tänkbara reaktioner från din omgivning. Trots att det är 2010 så finns det ju dessvärre de som inte kan förhålla sig till HBT-personer. Vi tycker att du ska vara stolt över den du är. Om dina vänner eller din familj inte kan acceptera dig som du är så är de inte mycket till vänner. Familjen kanske är ett annat kapitel. Men det där med tiden brukar göra att även de mest könsstereotypa mammorna och papporna finner acceptans i den nya situationen. Se om det finns en HBT-förening där du bor, där finns det säkert någon som har egen erfarenhet som kan komma med lite tips och råd i frågan. Lycka till med steget ut ur garderoben!
Med kärlek
HT
Jag har försökt att bli kär i tjejer ett bra tag nu men inget händer. Har insett att jag helt enkelt gillar killar. Vet bara inte hur jag ska säga det till min familj och mina vänner. Är liksom rädd för hur de ska reagera. Hur kommer jag ut som gay och vad gör jag om de vänder mig ryggen? Är livrädd för det.
Kram
Kristoffer
Hatartrubbel svarar:
Käre Kristoffer,
Gud så härligt att du hittat hem. Känns det inte skönt att i alla fall erkänna för dig själv att det är just killar du gillar? I vissa fall så är det faktist så att familj och vänner bara går och avvaktar att en son/dotter/vän ska komma ut. I vissa fall så ställer kanske någon person helt fri från krusiduller frågan. I ditt fall så kan det ju vara så att de bara går och väntar på att du själv ska komma på det som de redan anat. Hur som så tycker vi att du ska fundera på om det är någon av dina vänner eller någon i din familj som du känner dig närmre. Eller så kanske det är någon som du känner är lättsam att prata med. Kommer ett lämpligt tillfälle så bara säg det. Kommer inget så försök då att leda in samtalet på något som gör att du får ett upplägg för smash. Du skriver att du är orolig över hur de ska reagera och du får nog förbereda dig på alla möjliga tänkbara reaktioner från din omgivning. Trots att det är 2010 så finns det ju dessvärre de som inte kan förhålla sig till HBT-personer. Vi tycker att du ska vara stolt över den du är. Om dina vänner eller din familj inte kan acceptera dig som du är så är de inte mycket till vänner. Familjen kanske är ett annat kapitel. Men det där med tiden brukar göra att även de mest könsstereotypa mammorna och papporna finner acceptans i den nya situationen. Se om det finns en HBT-förening där du bor, där finns det säkert någon som har egen erfarenhet som kan komma med lite tips och råd i frågan. Lycka till med steget ut ur garderoben!
Med kärlek
HT
onsdag 2 juni 2010
När gnälliga egot ska följa med
Tjena på er,
Jag och några polare ska åka utomlands i sommar och vi har bestämt oss för att det ska bli segling i Kroatien. Nu till problemet. Vi har en polare som har varit med på några resor förr och det blir aldrig bra. Han ska krångla med bokningar, inget passar och han mer eller mindre kräver att alla andra ska anpassa sig efter honom. När vi efter många om och men lyckats knyta ihop säcken och kommer iväg ja då är det ta mig fan alltid något som han retar sig på. Hotellet var inte bra nog, det var för dålig strand, inga fräscha brudar, skitmat osv. Vi vill helt enkelt inte ha med honom men vi inser att det blir lite utfrysning alt. vuxenmobbning av det hela om vi säger att han inte får följa med. Hur kan vi styra upp resan utan att få Mr Problem med oss?
Tack på förhand!
Nicke
Hatartrubbel svarar:
Käre Nicke,
De där pessimisterna klarar man sig bra utan. Både på resan och i övriga livet. Det kan vara lite trixigt att styra upp något så att han av naturliga och självvalda anledningar inte kan följa med. Vet ni när han har semester? Eller om han kanske har något annat inbokat som han inte kan skippa? Typ ett bröllop, dop, högtidsdag för någon förälder, syskon eller liknande? För precis som du skriver så är det inte så hyvens att planera bakom hans rygg eller att säga till honom att han inte får följa med. Skulle det nu vara så att han inte har ett endaste förhinder på hela sommaren så kanske det löser sig ändå. Om han nu krånglar och vill ändra, bestämma och hålla på så kanske ni där och då kan flika in att det kanske inte är någon idé att han följer med eftersom era planer verkar orsaka diverse problem för honom. Om han då backar och ändå följer med så kan ni ju innan resan påpeka för honom att det är semester ni ska iväg på och att han gärna får lämna av sin gnällspikiga sida på hemmaplan eftersom ni tänkt er en avkopplande semester i goda vänners lag med sol, mat och glatt sällskap. Inte gnäll, regn och sura miner. Men gå inte på begravningen innan den har varit. Det kanske löser sig så att han faktiskt har förhinder eller inte vill följa med av någon annan anledning. Bitch up och säg ifrån redan innan så kan ni förhoppningsvis få en skön vecka i Kroatien helt utan gnäll och irritation. Sretan odmor!
Med kärlek
HT
Jag och några polare ska åka utomlands i sommar och vi har bestämt oss för att det ska bli segling i Kroatien. Nu till problemet. Vi har en polare som har varit med på några resor förr och det blir aldrig bra. Han ska krångla med bokningar, inget passar och han mer eller mindre kräver att alla andra ska anpassa sig efter honom. När vi efter många om och men lyckats knyta ihop säcken och kommer iväg ja då är det ta mig fan alltid något som han retar sig på. Hotellet var inte bra nog, det var för dålig strand, inga fräscha brudar, skitmat osv. Vi vill helt enkelt inte ha med honom men vi inser att det blir lite utfrysning alt. vuxenmobbning av det hela om vi säger att han inte får följa med. Hur kan vi styra upp resan utan att få Mr Problem med oss?
Tack på förhand!
Nicke
Hatartrubbel svarar:
Käre Nicke,
De där pessimisterna klarar man sig bra utan. Både på resan och i övriga livet. Det kan vara lite trixigt att styra upp något så att han av naturliga och självvalda anledningar inte kan följa med. Vet ni när han har semester? Eller om han kanske har något annat inbokat som han inte kan skippa? Typ ett bröllop, dop, högtidsdag för någon förälder, syskon eller liknande? För precis som du skriver så är det inte så hyvens att planera bakom hans rygg eller att säga till honom att han inte får följa med. Skulle det nu vara så att han inte har ett endaste förhinder på hela sommaren så kanske det löser sig ändå. Om han nu krånglar och vill ändra, bestämma och hålla på så kanske ni där och då kan flika in att det kanske inte är någon idé att han följer med eftersom era planer verkar orsaka diverse problem för honom. Om han då backar och ändå följer med så kan ni ju innan resan påpeka för honom att det är semester ni ska iväg på och att han gärna får lämna av sin gnällspikiga sida på hemmaplan eftersom ni tänkt er en avkopplande semester i goda vänners lag med sol, mat och glatt sällskap. Inte gnäll, regn och sura miner. Men gå inte på begravningen innan den har varit. Det kanske löser sig så att han faktiskt har förhinder eller inte vill följa med av någon annan anledning. Bitch up och säg ifrån redan innan så kan ni förhoppningsvis få en skön vecka i Kroatien helt utan gnäll och irritation. Sretan odmor!
Med kärlek
HT
måndag 31 maj 2010
Rävsax ++
Hej,
Jag har hamnat i en situation som jag inte önskar ens min värsta fiende. Min kompis är otrogen mot sin kille, jag vet om det, jag känner hennes kille och jag är dessutom kär i honom. Skulle aldrig kunna avslöja henne trots att det teoretiskt sett skulle kunna gynna mig. Han är lyckligt ovetande om att hon är otrogen mot honom med en kille som vi alla känner. Jag har frågat henne varför hon gör såhär mot sin kille men även mot den andra killen som är helt såld på henne. Hon säger att hon gillar båda och att hon inte kan bestämma sig för om hon ska göra slut med sin kille för att vara med den andre. Jag känner att jag inte kan se hennes kille i ögonen längre samtidigt som jag inte kan förstå hur hon kan göra såhär mot honom eftersom han i mina ögon är helt underbar. Vad ska jag göra?
Kram
Johanna
Hatartrubbel svarar:
Kära Johanna,
Shit, shit, shitness! Du har verkligen hamnat i en svår situation. Det är egentligen två olika problem. Hade du inte haft känslor för din kompis kille så hade du säkert tyckt att det var jobbigt att sitta inne med den information du gör om även du och killen är vänner. Att du har känslor för din kompis pojkvän är på inget vis en optimal situation och du kan försöka förtränga dem för kung och fosterland men om de är äkta så kommer de att segra över dig. Vad vi känner är inget vi direkt kan styra över. Därmed inte sagt att du måste göra något åt dem, leva ut dem in absurdum. Det kan ju göra att du hamnar i en extremt besvärlig sits med din kompis. Känslorna för killen får du kanske lägga lite band på för en stund och istället koncentrera dig på att försöka hjälpa din kompis att komma på rätt köl med hennes problem. Hon är just nu en riktig kakätare. Vill ha kakan men samtidigt äta. I längden en ohållbar situation och vi misstänker att hon kanske inte mår så bra som hon vill låta påskina. Hon måste själv besluta vad hon ska göra. Under tiden hon funderar så tycker vi att du kan säga vad du tycker och att hon får gå bakom ryggen på dig också om hon tänkt fortsätta eftersom du tycker att det är jättejobbigt att se hennes pojkvän i ögonen. Att du är kär i hennes kille löser sig i längden. Antingen så hittar du en annan kille som du blir kär i eller så blir det ni en vacker dag. Är det meningen så sker det. All lycka och må så väl!
Med kärlek
HT
Jag har hamnat i en situation som jag inte önskar ens min värsta fiende. Min kompis är otrogen mot sin kille, jag vet om det, jag känner hennes kille och jag är dessutom kär i honom. Skulle aldrig kunna avslöja henne trots att det teoretiskt sett skulle kunna gynna mig. Han är lyckligt ovetande om att hon är otrogen mot honom med en kille som vi alla känner. Jag har frågat henne varför hon gör såhär mot sin kille men även mot den andra killen som är helt såld på henne. Hon säger att hon gillar båda och att hon inte kan bestämma sig för om hon ska göra slut med sin kille för att vara med den andre. Jag känner att jag inte kan se hennes kille i ögonen längre samtidigt som jag inte kan förstå hur hon kan göra såhär mot honom eftersom han i mina ögon är helt underbar. Vad ska jag göra?
Kram
Johanna
Hatartrubbel svarar:
Kära Johanna,
Shit, shit, shitness! Du har verkligen hamnat i en svår situation. Det är egentligen två olika problem. Hade du inte haft känslor för din kompis kille så hade du säkert tyckt att det var jobbigt att sitta inne med den information du gör om även du och killen är vänner. Att du har känslor för din kompis pojkvän är på inget vis en optimal situation och du kan försöka förtränga dem för kung och fosterland men om de är äkta så kommer de att segra över dig. Vad vi känner är inget vi direkt kan styra över. Därmed inte sagt att du måste göra något åt dem, leva ut dem in absurdum. Det kan ju göra att du hamnar i en extremt besvärlig sits med din kompis. Känslorna för killen får du kanske lägga lite band på för en stund och istället koncentrera dig på att försöka hjälpa din kompis att komma på rätt köl med hennes problem. Hon är just nu en riktig kakätare. Vill ha kakan men samtidigt äta. I längden en ohållbar situation och vi misstänker att hon kanske inte mår så bra som hon vill låta påskina. Hon måste själv besluta vad hon ska göra. Under tiden hon funderar så tycker vi att du kan säga vad du tycker och att hon får gå bakom ryggen på dig också om hon tänkt fortsätta eftersom du tycker att det är jättejobbigt att se hennes pojkvän i ögonen. Att du är kär i hennes kille löser sig i längden. Antingen så hittar du en annan kille som du blir kär i eller så blir det ni en vacker dag. Är det meningen så sker det. All lycka och må så väl!
Med kärlek
HT
lördag 1 maj 2010
Med ögon i nacken
Hej HT,
Jag har ett problem. Förra veckan var jag på en högst otippad plats och käkade lunch, jag och min kollega ville vara lite wild and crazy så vi tog bilen och körde iväg en bit till ett ställe långt utanför stan. Vi satt relativt avskilt och käkade när jag på håll såg något jag helst undgått att se. Det var min bästa kompis mamma som satt tätt omslingrad med en man vid ett bord som även det stod avskilt. Vad är det för fel med detta undrar ni säkert, jo, mannen som hon satt med är inte min väns pappa och alltså inte kvinnans make. Jag känner mig otroligt illa till mods och vet inte om jag ska säga något till min vän, jag vill ju inte såra henne i onödan. Ska jag hålla käft?
Kram
Johanna
Hatartrubbel svarar:
Kära Johanna,
Vi förstår ditt dilemma mer än du tror. En av oss besitter nämligen samma förmåga som du. Ser allt, hör allt och befinner sig helt otippat på de mest underliga ställen vid de mest underliga tillfällen. Det är en knivig situation du hamnat i. Men du ska komma ihåg att du inte har någon upplysningsskyldighet. Det är inte brottsligt att hålla inne med denna typ av information. Föräldrar är föräldrar, självklart. Men de är också vuxna människor som har rätt till ett privatliv. Därmed inte sagt att vi stöder någon form av otrohet men varken du eller vi vet ju vad din väninnas föräldrar har för "uppgör". Ska du prata med någon om detta så kanske du borde prata med mamman. Ja, om ni nu har en sådan relation till varandra att du skulle kunna göra det vill säga. Det du kan säga är att du var på samma ställe och käkade lunch, att du såg henne där men inte ville komma fram och störa då hon verkade upptagen. Att du funderat över om du ska säga något till din väninna men att du vill bespara henne den sorgen om det nu faktiskt kanske är så att hennes föräldrar lever i ett öppet förhållande. Hur känner du själv? Skulle du vilja veta? Vinner du något på att säga det? Ta dig lite tid och fundera över saken innan du bestämmer vad du ska göra, om du säger det så kommer din väninna med största sannolikhet att förstå att det inte var det lättaste i världen att berätta och att du därför avvaktat lite. Må sä väl!
Med kärlek
HT
Jag har ett problem. Förra veckan var jag på en högst otippad plats och käkade lunch, jag och min kollega ville vara lite wild and crazy så vi tog bilen och körde iväg en bit till ett ställe långt utanför stan. Vi satt relativt avskilt och käkade när jag på håll såg något jag helst undgått att se. Det var min bästa kompis mamma som satt tätt omslingrad med en man vid ett bord som även det stod avskilt. Vad är det för fel med detta undrar ni säkert, jo, mannen som hon satt med är inte min väns pappa och alltså inte kvinnans make. Jag känner mig otroligt illa till mods och vet inte om jag ska säga något till min vän, jag vill ju inte såra henne i onödan. Ska jag hålla käft?
Kram
Johanna
Hatartrubbel svarar:
Kära Johanna,
Vi förstår ditt dilemma mer än du tror. En av oss besitter nämligen samma förmåga som du. Ser allt, hör allt och befinner sig helt otippat på de mest underliga ställen vid de mest underliga tillfällen. Det är en knivig situation du hamnat i. Men du ska komma ihåg att du inte har någon upplysningsskyldighet. Det är inte brottsligt att hålla inne med denna typ av information. Föräldrar är föräldrar, självklart. Men de är också vuxna människor som har rätt till ett privatliv. Därmed inte sagt att vi stöder någon form av otrohet men varken du eller vi vet ju vad din väninnas föräldrar har för "uppgör". Ska du prata med någon om detta så kanske du borde prata med mamman. Ja, om ni nu har en sådan relation till varandra att du skulle kunna göra det vill säga. Det du kan säga är att du var på samma ställe och käkade lunch, att du såg henne där men inte ville komma fram och störa då hon verkade upptagen. Att du funderat över om du ska säga något till din väninna men att du vill bespara henne den sorgen om det nu faktiskt kanske är så att hennes föräldrar lever i ett öppet förhållande. Hur känner du själv? Skulle du vilja veta? Vinner du något på att säga det? Ta dig lite tid och fundera över saken innan du bestämmer vad du ska göra, om du säger det så kommer din väninna med största sannolikhet att förstå att det inte var det lättaste i världen att berätta och att du därför avvaktat lite. Må sä väl!
Med kärlek
HT
torsdag 29 april 2010
Ack den kärleken
Hej på er,
Jag är en tjej på 19 år som insett att jag är kär i min kompis. Vi är ett stort gäng tjejer som umgås och den här tjejen har ganska nyligen börjat hänga med oss så vi har inte känt varandra så länge. Jag vet inte om hon är intresserad av tjejer eller killar men jag vill gärna ta reda på det. Om det visar sig att hon gillar killar så har jag bestämt mig för att inte säga något om hur jag känner, vill inte att det ska bli stelt mellan oss. Alla de andra tjejerna vet att jag gillar tjejer men inte hon. Hur får jag reda på om hon gillar tjejer eller killar?
Kram
Frida
Hatartrubbel svarar:
Kära Frida,
Enkelt. Fråga henne om hon har ett förhållande. Är svaret ja så berättar hon säkert om sin kärlek. Är svaret nej så kan du fortsätta fråga när hon senast hade ett, om någonsin. Då berättar hon säkert om det vare sig hon har eller inte har haft något. Om du ändå inte får fram någon intressant information så kan du väl på något sätt glida in på att du gillar tjejer eftersom hon ännu inte vet det, är det så att hon också gör det och har kommit ut så kommer hon med största säkerhet att berätta det för dig och sen tar du det därifrån. All lycka med kärleken!
Med kärlek
HT
Jag är en tjej på 19 år som insett att jag är kär i min kompis. Vi är ett stort gäng tjejer som umgås och den här tjejen har ganska nyligen börjat hänga med oss så vi har inte känt varandra så länge. Jag vet inte om hon är intresserad av tjejer eller killar men jag vill gärna ta reda på det. Om det visar sig att hon gillar killar så har jag bestämt mig för att inte säga något om hur jag känner, vill inte att det ska bli stelt mellan oss. Alla de andra tjejerna vet att jag gillar tjejer men inte hon. Hur får jag reda på om hon gillar tjejer eller killar?
Kram
Frida
Hatartrubbel svarar:
Kära Frida,
Enkelt. Fråga henne om hon har ett förhållande. Är svaret ja så berättar hon säkert om sin kärlek. Är svaret nej så kan du fortsätta fråga när hon senast hade ett, om någonsin. Då berättar hon säkert om det vare sig hon har eller inte har haft något. Om du ändå inte får fram någon intressant information så kan du väl på något sätt glida in på att du gillar tjejer eftersom hon ännu inte vet det, är det så att hon också gör det och har kommit ut så kommer hon med största säkerhet att berätta det för dig och sen tar du det därifrån. All lycka med kärleken!
Med kärlek
HT
måndag 29 mars 2010
Kombo
Hej HT,
Jag bor tillsammans med en kompis sedan några månader och allt har fungerat rätt bra hittills. Men det är några saker som jag stör mig otroligt mycket på, det kanske är bagateller egentligen men jag kan inte rå för det, det driver mig till vansinne. Det här med att skära osten tex, så den blir som en jäkla skidbacke, WTF?! Sedan är det andra saker, massa långa hår i duschen, kladd på ketchupflaskan, tandkrämsrester i handfatet och en tandkrämstub som snart går av på mitten. Jag orkar inte med tjafs men snart rinner det över för mig och jag kommer eventuellt att få ett frispel på min kära vän. Hur gör jag för att inte ställa till med världens drama?
Mvh
Alex
Hatartrubbel svarar:
Kära Alex,
Är det inte bättre om åskan börjar mullra lite innan det eventuella blixtnedslaget? Med andra ord, om du surnar till lite och tar upp de här sakerna som retar dig nu istället för att vänta så riskerar du inte att ditt utbrott kommer som en blixt från klar himmel. Du behöver kanske inte ens bli sur om du tar upp det till diskussion i detta relativt tidiga skede!? Ett förslag är att lägga fram det som att det är vissa saker som är viktiga för dig, andra som inte spelar så stor roll och sen saker som kvittar helt. Sen nämner du de saker som du retat dig på och frågar din kompis hur han/hon ställer sig till att ändra på dem eller i alla fall försöka tänka på hur osten skärs eller tandkrämstuben hanteras. Det kan ju faktiskt vara så att du gör vissa saker som din vän stör sig på och det kan ju kanske vara läge att kolla av hur det ligger till med det när ni ändå är igång. Lycka till!
Med kärlek
HT
Jag bor tillsammans med en kompis sedan några månader och allt har fungerat rätt bra hittills. Men det är några saker som jag stör mig otroligt mycket på, det kanske är bagateller egentligen men jag kan inte rå för det, det driver mig till vansinne. Det här med att skära osten tex, så den blir som en jäkla skidbacke, WTF?! Sedan är det andra saker, massa långa hår i duschen, kladd på ketchupflaskan, tandkrämsrester i handfatet och en tandkrämstub som snart går av på mitten. Jag orkar inte med tjafs men snart rinner det över för mig och jag kommer eventuellt att få ett frispel på min kära vän. Hur gör jag för att inte ställa till med världens drama?
Mvh
Alex
Hatartrubbel svarar:
Kära Alex,
Är det inte bättre om åskan börjar mullra lite innan det eventuella blixtnedslaget? Med andra ord, om du surnar till lite och tar upp de här sakerna som retar dig nu istället för att vänta så riskerar du inte att ditt utbrott kommer som en blixt från klar himmel. Du behöver kanske inte ens bli sur om du tar upp det till diskussion i detta relativt tidiga skede!? Ett förslag är att lägga fram det som att det är vissa saker som är viktiga för dig, andra som inte spelar så stor roll och sen saker som kvittar helt. Sen nämner du de saker som du retat dig på och frågar din kompis hur han/hon ställer sig till att ändra på dem eller i alla fall försöka tänka på hur osten skärs eller tandkrämstuben hanteras. Det kan ju faktiskt vara så att du gör vissa saker som din vän stör sig på och det kan ju kanske vara läge att kolla av hur det ligger till med det när ni ändå är igång. Lycka till!
Med kärlek
HT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
