Hej,
Jag har dejtat en tjej ett tag nu och vi har det helt fantastiskt tillsammans. Hon är rolig, skärpt, omtänksam och tar för sig i livet. Vi har grymt sex och matchar varandra på alla plan. Det är bara ett problem, hon snarkar så förbannat mycket och högt. Det i kombination med att jag är otroligt ljudkänslig när jag ska sova och att hon somnar i ett litet kick gör att jag knappt får en blund de nätter vi sover tillsammans. Jag kommer inte dumpa henne för detta såklart men vet bara inte hur detta ska gå, jag vill ju inte behöva ha separata sovrum om vi flyttar ihop här framöver. Hon säger att hennes vänner kommenterat hennes snarkande också och att hon ganska ofta känner sig extremt trött trots att hon sovit 8h. Vad ska vi göra?
Kram
Danne
Hatartrubbel svarar:
Käre Danne,
Vi förstår ert dilemma. Sömn är A och O för att man ska orka vara en käck person dagarna i ända. Hennes snarkande är nog förödande för er båda. För dig eftersom du får svårt att somna bredvid henne. För henne eftersom hon antagligen sover dåligt pga sitt snarkande. Det finns olika hjälpmedel att testa men om de inte hjälper kanske det är läge för henne att kontakta sin läkare, hon kanske kan få tillstånd en utredning för att komma till botten med vad hennes snarkningar beror på. Ge inte upp, det finns hjälp att få och tills dess får du kanske försöka att lägga dig en stund innan henne så att du hinner somna innan hon lägger sig. All lycka med kärleken och kom ihåg, den övervinner allt!
Med kärlek
HT
måndag 28 juni 2010
söndag 27 juni 2010
När känslan är avgörande
Hejsan HT!
Jag har strulat med en kille under ett halvårs tid. Vi ses helt enkelt då och då och har sex, oftast onyktra. Nu känns det lite som att känslorna hos den här killen har förändrats. Vilka tecken tycker ni tyder på att det finns mer känslor än bara de sexuella? Vi har överhuvudtaget inte pratat om han och mig utan jag försöker alltså bara tyda hans känslor från hur han beter sig.
Frida, 27
Hatartrubbel svarar:
Kära Frida, 27,
Du skriver inget om hur han visar sina känslor och på vilket vis de har förändrats. Men vi kan ju alltid försöka att skapa lite reda i det här med känslor generellt. Vi kan inte helt blunda för biologin här. Du skriver att ni har sex. Med andra ord så finns det någon form av känslor mellan er eftersom biologin ofta gör gällande att det under sex frisätts ett rejält flöde av feelgood-hormoner så att vi ska fortsätta att reproducera nya avkommor till moder jord. Därmed inte sagt att vi per automatik blir kära i den vi ligger med. Men är sexet bra så är det ju inget som direkt hamnar på minuskontot när vi utvärderar vad vi faktiskt känner för en person. Vi undrar också vad du känner för honom? Och om dina känslor för honom har förändrats med tiden? Att bara träffas för sex kan vara grymt men i praktiken så slutar det ofta med att den ena parten får mer känslor än den andra och då kan det bli komplicerat. Försök komma fram till vad du själv känner innan du funderar på hans känslor eftersom det är onödigt att grubbla över något som faktiskt inte borde påverka dig alls om dina känslor inte är mer omfattande än att du gillar att träffa honom då och då för lite sexande. Hoppas du fått lite nya infallsvinklar på dina funderingar!
Med kärlek
HT
Jag har strulat med en kille under ett halvårs tid. Vi ses helt enkelt då och då och har sex, oftast onyktra. Nu känns det lite som att känslorna hos den här killen har förändrats. Vilka tecken tycker ni tyder på att det finns mer känslor än bara de sexuella? Vi har överhuvudtaget inte pratat om han och mig utan jag försöker alltså bara tyda hans känslor från hur han beter sig.
Frida, 27
Hatartrubbel svarar:
Kära Frida, 27,
Du skriver inget om hur han visar sina känslor och på vilket vis de har förändrats. Men vi kan ju alltid försöka att skapa lite reda i det här med känslor generellt. Vi kan inte helt blunda för biologin här. Du skriver att ni har sex. Med andra ord så finns det någon form av känslor mellan er eftersom biologin ofta gör gällande att det under sex frisätts ett rejält flöde av feelgood-hormoner så att vi ska fortsätta att reproducera nya avkommor till moder jord. Därmed inte sagt att vi per automatik blir kära i den vi ligger med. Men är sexet bra så är det ju inget som direkt hamnar på minuskontot när vi utvärderar vad vi faktiskt känner för en person. Vi undrar också vad du känner för honom? Och om dina känslor för honom har förändrats med tiden? Att bara träffas för sex kan vara grymt men i praktiken så slutar det ofta med att den ena parten får mer känslor än den andra och då kan det bli komplicerat. Försök komma fram till vad du själv känner innan du funderar på hans känslor eftersom det är onödigt att grubbla över något som faktiskt inte borde påverka dig alls om dina känslor inte är mer omfattande än att du gillar att träffa honom då och då för lite sexande. Hoppas du fått lite nya infallsvinklar på dina funderingar!
Med kärlek
HT
onsdag 23 juni 2010
When love's on the phone you just have to answer
Hej,
Jag har träffat en kille lite av och till i över två år nu. Vi har aldrig varit tillsammans och under dessa två år så har det funnits perioder då vi inte träffats på flera månader. Han är världens sötaste och i honom så vet jag att jag skulle få en trogen, snäll karl som dessutom skulle vara en fantastisk pappa den dagen han får barn. Min väninna tycker att jag är helt dum i huvudet som inte satsar på honom. Är jag det? Ska jag tänka om?
Kramar
My
Hatartrubbel svarar:
Kära My,
Svårt att säga. Men det är onekligen flera goda ting du nämner om honom. Det finns ju fantastiskt många fina killar och män därute, men dessvärre även en hel del rötägg. Är han kär i dig? Har han varit? Kan han bli? Är han kär i dig så tycker vi nog faktiskt att du ska ge honom chansen, det är vårdslöst att slänga bort kärlek när den serveras oss på fat. Det är vår starka och bestämda åsikt, det har du inte råd med. Det borde ingen ha råd med. Visar det sig efterhand att du trots din goda vilja inte faller för killen då har du i alla fall gett det en ärlig chans och då är det också lättare att motivera att du går vidare i livet. Du skriver inte hur gammal du är, inte för att åldern har jättestor betydelse, men om livet i flera avseenden blir lättare ju äldre vi blir så blir det enligt vår mening svårare att träffa någon ju äldre vi blir. Man hinner lägga sig till med vanor, vänjer sig vid singellivet och dessutom är man ganska bestämd på vad det är man vill och inte vill ha. Alla, helt oberoende av varandra, viktiga ingredienser till att försvåra det där lilla sista extra som krävs för att vi ska gå från dejtande till mer seriösa historier. Fundera på saken och kolla vibbarna från killen så ska du se att det reder sig i längden. Är det menat så blir det. All lycka!
Med kärlek
HT
Jag har träffat en kille lite av och till i över två år nu. Vi har aldrig varit tillsammans och under dessa två år så har det funnits perioder då vi inte träffats på flera månader. Han är världens sötaste och i honom så vet jag att jag skulle få en trogen, snäll karl som dessutom skulle vara en fantastisk pappa den dagen han får barn. Min väninna tycker att jag är helt dum i huvudet som inte satsar på honom. Är jag det? Ska jag tänka om?
Kramar
My
Hatartrubbel svarar:
Kära My,
Svårt att säga. Men det är onekligen flera goda ting du nämner om honom. Det finns ju fantastiskt många fina killar och män därute, men dessvärre även en hel del rötägg. Är han kär i dig? Har han varit? Kan han bli? Är han kär i dig så tycker vi nog faktiskt att du ska ge honom chansen, det är vårdslöst att slänga bort kärlek när den serveras oss på fat. Det är vår starka och bestämda åsikt, det har du inte råd med. Det borde ingen ha råd med. Visar det sig efterhand att du trots din goda vilja inte faller för killen då har du i alla fall gett det en ärlig chans och då är det också lättare att motivera att du går vidare i livet. Du skriver inte hur gammal du är, inte för att åldern har jättestor betydelse, men om livet i flera avseenden blir lättare ju äldre vi blir så blir det enligt vår mening svårare att träffa någon ju äldre vi blir. Man hinner lägga sig till med vanor, vänjer sig vid singellivet och dessutom är man ganska bestämd på vad det är man vill och inte vill ha. Alla, helt oberoende av varandra, viktiga ingredienser till att försvåra det där lilla sista extra som krävs för att vi ska gå från dejtande till mer seriösa historier. Fundera på saken och kolla vibbarna från killen så ska du se att det reder sig i längden. Är det menat så blir det. All lycka!
Med kärlek
HT
lördag 19 juni 2010
Ser du stjärnan i det blå? Ta en sup så ser du två!
Hej,
Vi är ett gäng tjejer som oroar oss för vår väninna. Hon dricker väldigt mycket och ballar ofta ur. Vi umgås inte jättemycket under veckorna eftersom alla har väldigt hektiska jobb så vi vet inte om hon dricker även i veckorna men under helgerna så är vi ofta ute och festar. Hon får utan problem i sig minst dubbla mängden i jämförelse med oss andra men sedan blir det därefter. Hon ragglar omkring, blir ofta utslängd, hör av sig till killar som hon i vanliga fall aldrig skulle höra av sig till och ibland däckar hon och spyr ner sig själv. Dagen efter så har hon minnesluckor och extrem ångest som ibland varar en bit in i nästkommande vecka. Vi tycker att hon borde lära sig av detta men inser att hon har problem som hon inte kan ta itu med på egen hand. Vi vet inte hur vi ska approacha henne med detta men tycker att det är läskigt och vi tror att hon behöver hjälp. Hur går vi tillväga?
Kram
de oroliga väninnorna
Hatartrubbel svarar:
Kära oroliga väninnor,
Det är tydligt att er väninna har alkoholproblem. Därmed inte sagt att hon är alkoholist men hon har helt klart problem att hantera alkohol. Om vi ska gå enligt mängdrekommendationer så skulle säkert även ni ligga på gränsen till vad som anses vara måttfullhet. Att dricka ett glas vin varje dag eller att ta en fylla på helgen klarar de allra flesta av. Det är när det går överstyr ofta ofta och minnesluckor är mer regel än undantag som man ska dra öronen åt sig och se riskerna i beteendet. Ni har tydligt märkt er väninnas problem, frågan är bara om hon själv förstår att hon är ute på tunn is!? Det är svårt att få tillstånd hjälp om den som behöver hjälpen inte själv har kommit till insikt med problematiken. Som vi sagt så många gånger förr så kan man inte ändra en annan människa om denne inte själv vill ändra på sig. Men i ert fall så förstår vi att ni har svårt att stå vid sidan och se er väninna långsamt men säkert supa halvt ihjälp sig. Det finns organisationer som ni kan kontakta för att få stöd och hjälp att kunna nå fram till er väninna. Vi önskar er all lycka!
Med kärlek
HT
Vi är ett gäng tjejer som oroar oss för vår väninna. Hon dricker väldigt mycket och ballar ofta ur. Vi umgås inte jättemycket under veckorna eftersom alla har väldigt hektiska jobb så vi vet inte om hon dricker även i veckorna men under helgerna så är vi ofta ute och festar. Hon får utan problem i sig minst dubbla mängden i jämförelse med oss andra men sedan blir det därefter. Hon ragglar omkring, blir ofta utslängd, hör av sig till killar som hon i vanliga fall aldrig skulle höra av sig till och ibland däckar hon och spyr ner sig själv. Dagen efter så har hon minnesluckor och extrem ångest som ibland varar en bit in i nästkommande vecka. Vi tycker att hon borde lära sig av detta men inser att hon har problem som hon inte kan ta itu med på egen hand. Vi vet inte hur vi ska approacha henne med detta men tycker att det är läskigt och vi tror att hon behöver hjälp. Hur går vi tillväga?
Kram
de oroliga väninnorna
Hatartrubbel svarar:
Kära oroliga väninnor,
Det är tydligt att er väninna har alkoholproblem. Därmed inte sagt att hon är alkoholist men hon har helt klart problem att hantera alkohol. Om vi ska gå enligt mängdrekommendationer så skulle säkert även ni ligga på gränsen till vad som anses vara måttfullhet. Att dricka ett glas vin varje dag eller att ta en fylla på helgen klarar de allra flesta av. Det är när det går överstyr ofta ofta och minnesluckor är mer regel än undantag som man ska dra öronen åt sig och se riskerna i beteendet. Ni har tydligt märkt er väninnas problem, frågan är bara om hon själv förstår att hon är ute på tunn is!? Det är svårt att få tillstånd hjälp om den som behöver hjälpen inte själv har kommit till insikt med problematiken. Som vi sagt så många gånger förr så kan man inte ändra en annan människa om denne inte själv vill ändra på sig. Men i ert fall så förstår vi att ni har svårt att stå vid sidan och se er väninna långsamt men säkert supa halvt ihjälp sig. Det finns organisationer som ni kan kontakta för att få stöd och hjälp att kunna nå fram till er väninna. Vi önskar er all lycka!
Med kärlek
HT
Gummit ska på!
Hej,
Jag har träffat diverse killar sedan jag blev singel och det är inte en jävel som tagit initiativ till att använda kondom. När jag påpekar att vi måste använda kondom så möts jag ganska ofta av skepsis och det har hänt mer än en gång att jag fått frågan om p-piller. Det är väl skitsamma om jag käkar p-piller tycker jag. Precis som att en graviditet är det värsta som skulle kunna hända. Vad är er erfarenhet av detta men framförallt, vad fan är det för fel på killar?
Kramar
Sandra
Hatartrubbel svarar:
Kära Sandra,
Först och främst så finns det bra många tjejer som inte heller bryr sig om det där med kondom. Vi ska inte bara skälla på männen även om det verkligen borde ligga i deras intresse att försäkra sig (även om det bara skyddar till ca 98%) om att de inte ska ha massa okända kids springande på byn. Det är inte lite naivt att lita på att tjejen ifråga faktiskt äter de p-piller hon utger sig för att göra. I Sverige är vi relativt skonade från HIV/AIDS men vi har skenande klamydiasiffror år efter år. Dessvärre är det nog så att alltför många blundar för riskerna och motiverar sitt val att inte dra på en kådis med att det går bort med antibiotika. Det många glömmer är att det finns en herrans massa annat skit man kan få där nere. Vissa värre än andra. Vissa med långt värre konsekvenser än vad de flesta faktiskt kan tänka sig. Det viktigaste för dig är ändå att du står på dig, att du inte ger efter för tjat eller frestelser. Gummi ska ni ha, annars kan det va!
Med kärlek
HT
Jag har träffat diverse killar sedan jag blev singel och det är inte en jävel som tagit initiativ till att använda kondom. När jag påpekar att vi måste använda kondom så möts jag ganska ofta av skepsis och det har hänt mer än en gång att jag fått frågan om p-piller. Det är väl skitsamma om jag käkar p-piller tycker jag. Precis som att en graviditet är det värsta som skulle kunna hända. Vad är er erfarenhet av detta men framförallt, vad fan är det för fel på killar?
Kramar
Sandra
Hatartrubbel svarar:
Kära Sandra,
Först och främst så finns det bra många tjejer som inte heller bryr sig om det där med kondom. Vi ska inte bara skälla på männen även om det verkligen borde ligga i deras intresse att försäkra sig (även om det bara skyddar till ca 98%) om att de inte ska ha massa okända kids springande på byn. Det är inte lite naivt att lita på att tjejen ifråga faktiskt äter de p-piller hon utger sig för att göra. I Sverige är vi relativt skonade från HIV/AIDS men vi har skenande klamydiasiffror år efter år. Dessvärre är det nog så att alltför många blundar för riskerna och motiverar sitt val att inte dra på en kådis med att det går bort med antibiotika. Det många glömmer är att det finns en herrans massa annat skit man kan få där nere. Vissa värre än andra. Vissa med långt värre konsekvenser än vad de flesta faktiskt kan tänka sig. Det viktigaste för dig är ändå att du står på dig, att du inte ger efter för tjat eller frestelser. Gummi ska ni ha, annars kan det va!
Med kärlek
HT
fredag 18 juni 2010
När 1910 kom tillbaka
Hej,
Jag träffade för en tid sedan en tjej som jag blev helt galet kär i, hon är allt jag någonsin drömt om och jag vet att hon är kvinnan i mitt liv. Det är bara ett problem. Mina föräldrar tycker inte att hon duger åt mig. Hon kommer inte från en nog fin familj, hon har ingen utbildning och hon kan inte föra sig. Visst hennes familj kommer från en annan bakgrund än min och hon har ingen utbildning men jobbar med sin dröm och jag anser att hon visst kan föra sig. Jag vet inte vad jag ska göra för i min värld finns det inte att jag ska göra slut men samtidigt så vill jag att min familj ska se det jag ser och tycka om henne som jag gör. Vad ska jag göra?
Vh
Carl-Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Carl-Johan,
Usch så tråkig läsning! Vi lider med dig över dina föräldrars föråldrade syn på saker och ting. Precis som du skriver är det inget alternativ att göra slut. Du är kär i henne och hon gör dig lycklig, om dina föräldrar inte kan bortse från bakgrund, utbildning mm och istället se till det viktigaste, att hon gör dig lycklig, så vet vi inte vilka skruvar som är lösa på dem. Du får ursäkta våra hårda ord. Visst, de är dina föräldrar, men inte de som ska utstaka din framtid och bestämma hur du ska leva ditt liv. Den förmånen miste de när du fyllde 18, om du nu fyllt 18?! Sätt dig ner med dem och berätta hur du känner, att du faktiskt har tänkt att tillbringa resten av ditt liv med henne och om de inte kan acceptera det nu så får de helt enkelt lära sig eftersom du har bestämt dig. Enkelt och greit. Du ska göra det som gör dig lycklig och försöka slå dig fri från känslorna som dina föräldrar försöker pådyvla dig. De vill så väl men det blir så fel. Lycka till och hoppas att du står på dig!
Med kärlek
HT
Jag träffade för en tid sedan en tjej som jag blev helt galet kär i, hon är allt jag någonsin drömt om och jag vet att hon är kvinnan i mitt liv. Det är bara ett problem. Mina föräldrar tycker inte att hon duger åt mig. Hon kommer inte från en nog fin familj, hon har ingen utbildning och hon kan inte föra sig. Visst hennes familj kommer från en annan bakgrund än min och hon har ingen utbildning men jobbar med sin dröm och jag anser att hon visst kan föra sig. Jag vet inte vad jag ska göra för i min värld finns det inte att jag ska göra slut men samtidigt så vill jag att min familj ska se det jag ser och tycka om henne som jag gör. Vad ska jag göra?
Vh
Carl-Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Carl-Johan,
Usch så tråkig läsning! Vi lider med dig över dina föräldrars föråldrade syn på saker och ting. Precis som du skriver är det inget alternativ att göra slut. Du är kär i henne och hon gör dig lycklig, om dina föräldrar inte kan bortse från bakgrund, utbildning mm och istället se till det viktigaste, att hon gör dig lycklig, så vet vi inte vilka skruvar som är lösa på dem. Du får ursäkta våra hårda ord. Visst, de är dina föräldrar, men inte de som ska utstaka din framtid och bestämma hur du ska leva ditt liv. Den förmånen miste de när du fyllde 18, om du nu fyllt 18?! Sätt dig ner med dem och berätta hur du känner, att du faktiskt har tänkt att tillbringa resten av ditt liv med henne och om de inte kan acceptera det nu så får de helt enkelt lära sig eftersom du har bestämt dig. Enkelt och greit. Du ska göra det som gör dig lycklig och försöka slå dig fri från känslorna som dina föräldrar försöker pådyvla dig. De vill så väl men det blir så fel. Lycka till och hoppas att du står på dig!
Med kärlek
HT
torsdag 17 juni 2010
När vi tvingas se konkurrensen i vitögat
Hej,
Jag träffade en skithärlig kille förra sommaren, vi gick all in den där kvällen men sedan hördes vi inte av. Mest pga att jag typ dejtade en annan kille. Det sket sig med honom och då tog jag upp kontakten med sommarkillen. Han är helt fantastiskt vacker och vi hade så himla trevligt och roligt den där kvällen. Men det är några problem som inte går att blunda för. 1. vi bor på varsin sida jorden. 2. han har SÅÅÅÅ mycket "tjejkompisar" på facebook och de verkar ha regelbunden kontakt. Det har ju vi också så jag är inte dum. Och det värsta är att typ varenda tjej ser ut som hämtade ur en Victorias Secret-katalog eller självaste Playboy. Det gör inte jag. Han verkar tycka att jag är snygg, härlig och rolig men även han lär märka skillnaden mellan mig och dem. Hur ska jag kunna konkurrera med dem?
Kram
Bea
Hatartrubbel svarar:
Kära Bea,
Vad vill du med den här killen? Fortsätta flirta och strula lite? Eller har du hittat mannen i ditt liv? Viktiga frågor som du nog bör ta ställning till innan du börjar såga i dig själv i både topp och tå. Kom ihåg att killen föll för dig en gång och om du nu inte har "the looks" så måste det vara något annat. Vissa tjejer och killar har begåvats med både looks, brains, humor etc. Men det finns också de som inte fattat att det i längden kanske inte räcker med att bara vara snygg. Vill den här killen ha en sådan tjej, som bara är snygg, så har du kanske inte mycket att hämta och då är det kanske heller inte så att han är så mycket att ha. En självsäker, rolig och trevlig tjej som kanske inte är snyggast i universum låter hundra gånger mer attraktivt i våra öron än vilken Playboy-brutta som helst. Att han bor på andra sidan jorden är ett större problem, speciellt om ingen av er är beredd att flytta på sig. Vi förespråkar inte att en relation börjar på distans, det blir en väldigt bräcklig grund att stå på eftersom det inte blir ett kontinuum av vardag utan mest bara helg och fest när ni kan ses. Om ni kan ses. Men är det rätt så är det och då tror vi inte att något avstånd i universum kan stå i vägen. Fundera på vad du faktiskt vill med den här grabben och glöm för guds skull inte att skönheten sitter i betraktarens öga. Lycka till!
Med kärlek
HT
Jag träffade en skithärlig kille förra sommaren, vi gick all in den där kvällen men sedan hördes vi inte av. Mest pga att jag typ dejtade en annan kille. Det sket sig med honom och då tog jag upp kontakten med sommarkillen. Han är helt fantastiskt vacker och vi hade så himla trevligt och roligt den där kvällen. Men det är några problem som inte går att blunda för. 1. vi bor på varsin sida jorden. 2. han har SÅÅÅÅ mycket "tjejkompisar" på facebook och de verkar ha regelbunden kontakt. Det har ju vi också så jag är inte dum. Och det värsta är att typ varenda tjej ser ut som hämtade ur en Victorias Secret-katalog eller självaste Playboy. Det gör inte jag. Han verkar tycka att jag är snygg, härlig och rolig men även han lär märka skillnaden mellan mig och dem. Hur ska jag kunna konkurrera med dem?
Kram
Bea
Hatartrubbel svarar:
Kära Bea,
Vad vill du med den här killen? Fortsätta flirta och strula lite? Eller har du hittat mannen i ditt liv? Viktiga frågor som du nog bör ta ställning till innan du börjar såga i dig själv i både topp och tå. Kom ihåg att killen föll för dig en gång och om du nu inte har "the looks" så måste det vara något annat. Vissa tjejer och killar har begåvats med både looks, brains, humor etc. Men det finns också de som inte fattat att det i längden kanske inte räcker med att bara vara snygg. Vill den här killen ha en sådan tjej, som bara är snygg, så har du kanske inte mycket att hämta och då är det kanske heller inte så att han är så mycket att ha. En självsäker, rolig och trevlig tjej som kanske inte är snyggast i universum låter hundra gånger mer attraktivt i våra öron än vilken Playboy-brutta som helst. Att han bor på andra sidan jorden är ett större problem, speciellt om ingen av er är beredd att flytta på sig. Vi förespråkar inte att en relation börjar på distans, det blir en väldigt bräcklig grund att stå på eftersom det inte blir ett kontinuum av vardag utan mest bara helg och fest när ni kan ses. Om ni kan ses. Men är det rätt så är det och då tror vi inte att något avstånd i universum kan stå i vägen. Fundera på vad du faktiskt vill med den här grabben och glöm för guds skull inte att skönheten sitter i betraktarens öga. Lycka till!
Med kärlek
HT
Och de älskade en sommar....
Hej på er!
Jag tror att det har skitit sig med min tänkta sommarflirt. Jag känner att jag inte vill veta av någon "torka" i sommar men jag är nog inte så sugen på olika one night stands. Hur hittar jag enklast en ny sommarflirt eller "friend with benefits" om ni hellre vill kalla det det. Vad har ni för tips? (ge mig gärna andra tips än nätet)
Inte desperat - men nästan
Hatartrubbel svarar:
Kära inte desperat - men nästan,
Har det skitit sig eller tror du att det har skitit sig? It aint over till the fat lady sings, kom ihåg det. Men det är bra att du rekar läget och marknaden då det alltid är bra att ha alternativa "flyktvägar". Vi har ju tidigare pratat om att inte bränna några broar som du kanske vet. På nätet blir det väldigt mycket som att vaska guld på High Chaparall, bra mycket grus och skit, väldigt lite guld. Men trägen vinner såklart. Nu ville du ju helst undvika nätet och då får vi försöka sondera andra terränger helt enkelt. Din bekantskapskrets, hur ser den ut? Kanske finns det någon ensam stackare som blivit över när folk parat ihop sig värre än första dagen i skolan? Att gå på krogen är ju annars ett bra knep, du har buffén framför dig IRL och kan välja och vraka, riskerna är ju att de med partners också hittat ut samt att det kanske bara blir en one off. Vi tror dock att det är samma regler som gäller vare sig du vill ha ett one off, friend with benefits eller ditt livs kärlek. Ut och rör på dig, dyk upp där andra är, flirta inte bara på platser som är naturliga flirtställen utan lämna begränsningarna hemma. En härlig människa kan dyka upp där du minst anar det, oftast är det våra förväntningar och vår fantasi som sätter begränsningar för oss i livet. Och det gäller inte bara i jakten på en partner, vare sig den är av tillfällig eller mer bestående karaktär. Med andra ord go out and about. Lycka till i sommar och glöm inte skydd mot både mygga, fästing och trumpet full av flugsvamp!
Med kärlek
HT
Jag tror att det har skitit sig med min tänkta sommarflirt. Jag känner att jag inte vill veta av någon "torka" i sommar men jag är nog inte så sugen på olika one night stands. Hur hittar jag enklast en ny sommarflirt eller "friend with benefits" om ni hellre vill kalla det det. Vad har ni för tips? (ge mig gärna andra tips än nätet)
Inte desperat - men nästan
Hatartrubbel svarar:
Kära inte desperat - men nästan,
Har det skitit sig eller tror du att det har skitit sig? It aint over till the fat lady sings, kom ihåg det. Men det är bra att du rekar läget och marknaden då det alltid är bra att ha alternativa "flyktvägar". Vi har ju tidigare pratat om att inte bränna några broar som du kanske vet. På nätet blir det väldigt mycket som att vaska guld på High Chaparall, bra mycket grus och skit, väldigt lite guld. Men trägen vinner såklart. Nu ville du ju helst undvika nätet och då får vi försöka sondera andra terränger helt enkelt. Din bekantskapskrets, hur ser den ut? Kanske finns det någon ensam stackare som blivit över när folk parat ihop sig värre än första dagen i skolan? Att gå på krogen är ju annars ett bra knep, du har buffén framför dig IRL och kan välja och vraka, riskerna är ju att de med partners också hittat ut samt att det kanske bara blir en one off. Vi tror dock att det är samma regler som gäller vare sig du vill ha ett one off, friend with benefits eller ditt livs kärlek. Ut och rör på dig, dyk upp där andra är, flirta inte bara på platser som är naturliga flirtställen utan lämna begränsningarna hemma. En härlig människa kan dyka upp där du minst anar det, oftast är det våra förväntningar och vår fantasi som sätter begränsningar för oss i livet. Och det gäller inte bara i jakten på en partner, vare sig den är av tillfällig eller mer bestående karaktär. Med andra ord go out and about. Lycka till i sommar och glöm inte skydd mot både mygga, fästing och trumpet full av flugsvamp!
Med kärlek
HT
måndag 14 juni 2010
Substansberoende
Hej,
Jag har märkt ett tydligt mönster hos mig själv som ibland roar men även oroar mig. Är singel och ute i svängen som man brukar säga. Då och då händer det att jag får till det med en karl och dagarna efter så är jag som ett fromt lamm, trevlig och världens härligaste medmänniska. Men sen när det har gått ett tag (läs: borde vara dags för nästa fullträff) så märker jag att humöret blir sämre och sämre samt att jag till och med tappar det i vissa skarpa lägen. Misstänker att det är det som hänt med tex kassörskor och andra kvinnor/män som är sura och otrevliga trots att de har ett serviceyrke. Börjar bli lite less på dessa humörsvängningar och kan inte undgå att se mitt mönster. Vad beror detta på?
Kram
Sophie
Hatartrubbel svarar:
Kära Sophie,
Du är substansberoende. Inget märkligt med det. Människan behöver närhet, beröring och sex. Vi dör ju inte om vi är utan men livet blir liksom bra mycket trevligare när vi kan få götta oss lite. Vissa människor är mer beroende av det än andra precis som att vi ser olika ut, gillar olika saker osv. Som singel så kan man ju inte garantera att få sig något precis när man vill om det nu inte är så att man tar hand om det själv. Men som vi skrivit i tidigare inlägg så är det kanske inte allas melodi. Själv är inte alltid bäste dräng så att säga. Ett litet tips kan vara att gå på regelbunden massage då även det gör att oxytocin utsöndras om än inte i lika stor utsträckning som vid sex. Alternativet är att hitta en friend with benefits. Inte alltid det lättaste men gör ett försök, det skadar ju inte. Men glöm för guds skull inte att skydda dig. Inget oxytocin i världen kan någonsin väga upp flugor och giftiga svampar i trumpeten. All lycka!
Med kärlek
HT
Jag har märkt ett tydligt mönster hos mig själv som ibland roar men även oroar mig. Är singel och ute i svängen som man brukar säga. Då och då händer det att jag får till det med en karl och dagarna efter så är jag som ett fromt lamm, trevlig och världens härligaste medmänniska. Men sen när det har gått ett tag (läs: borde vara dags för nästa fullträff) så märker jag att humöret blir sämre och sämre samt att jag till och med tappar det i vissa skarpa lägen. Misstänker att det är det som hänt med tex kassörskor och andra kvinnor/män som är sura och otrevliga trots att de har ett serviceyrke. Börjar bli lite less på dessa humörsvängningar och kan inte undgå att se mitt mönster. Vad beror detta på?
Kram
Sophie
Hatartrubbel svarar:
Kära Sophie,
Du är substansberoende. Inget märkligt med det. Människan behöver närhet, beröring och sex. Vi dör ju inte om vi är utan men livet blir liksom bra mycket trevligare när vi kan få götta oss lite. Vissa människor är mer beroende av det än andra precis som att vi ser olika ut, gillar olika saker osv. Som singel så kan man ju inte garantera att få sig något precis när man vill om det nu inte är så att man tar hand om det själv. Men som vi skrivit i tidigare inlägg så är det kanske inte allas melodi. Själv är inte alltid bäste dräng så att säga. Ett litet tips kan vara att gå på regelbunden massage då även det gör att oxytocin utsöndras om än inte i lika stor utsträckning som vid sex. Alternativet är att hitta en friend with benefits. Inte alltid det lättaste men gör ett försök, det skadar ju inte. Men glöm för guds skull inte att skydda dig. Inget oxytocin i världen kan någonsin väga upp flugor och giftiga svampar i trumpeten. All lycka!
Med kärlek
HT
Crapindex
Crapindex är ett nytt begrepp. Vad är då detta och vad kan det användas till? Crapindex mäter crapighetsnivån i en stad, ett samhälle, ett land eller på en fest (det finns fler ställen såklart) och gör att man kan jämföra en fest med en annan osv. Crapindex kan mätas på olika sätt men lättast är (vi tar staden och mannen som exempel) att sätta sig på en för staden centralt placerad bänk och spana. Sedan räknar man antalet män som passerar och spanar efter detaljer såsom fejkdiamanter i örsnibbar, slingor i håret, vaxade bröst, solbränna vid fel årstid mm. Man sätter sedan poäng för vardera kategori och sammanställer. Totalsumman delas sedan med antalet passerande män och ger ett index som därefter går att jämföra med andra städer. Svårare än så är det inte.
Med kärlek
HT
onsdag 9 juni 2010
Så tôlig att klockorna stannar
Tjena,
Jag dejtar en tjej sedan några veckor, hon är skitsnygg, trevlig och riktigt, riktigt bra på pappret. Men hon är så tôlig så klockorna stannar. Känns riktigt dret att dumpa henne enbart pga det men det känns osannolikt att hon kommer bli roligare med tiden, eller?
Ha det bra!
Robban
Hatartrubbel svarar:
Käre Robban,
Tôlig? Dret? Lugn, vi har googlat. Det är dessvärre inte alla förunnade att ha humor. Och vi skulle vilja påstå (i alla fall för vår egen del) att humor är otroligt viktigt i ett förhållande. Hur ska man annars kunna hålla ihop det när tristessen sätter in? Om du redan efter några veckors dejtande känner att hon helt saknar humor så blir det nog dessvärre, som du redan förutspått, inte bättre med tiden. Det där med snygg, trevlig och bra på pappret känns väldigt last year. Eller åtminstone väldigt mycket tonår. Vi menar inte att du ska gå ut och leta rätt på en ful, otrevlig tjej helt utan mål i livet. Men vi tycker nog att det finns viktigare saker som ska stämma såsom kemi, humor, intressen och att man kan prata om det mesta med varandra. Så med det sagt säger vi släpp tråkmånsen fri så att hon kan träffa en lika tråkig man som även han är bra på pappret. Du borde däremot gå ut och hitta en papperslös, charmig tös med looks, humor och hjärtat på rätt ställe. Kanske finns hon i Värmland? Vi har nämligen hört mycket gott om Värmlandstösera. Lycka till!
Med kärlek
HT
Jag dejtar en tjej sedan några veckor, hon är skitsnygg, trevlig och riktigt, riktigt bra på pappret. Men hon är så tôlig så klockorna stannar. Känns riktigt dret att dumpa henne enbart pga det men det känns osannolikt att hon kommer bli roligare med tiden, eller?
Ha det bra!
Robban
Hatartrubbel svarar:
Käre Robban,
Tôlig? Dret? Lugn, vi har googlat. Det är dessvärre inte alla förunnade att ha humor. Och vi skulle vilja påstå (i alla fall för vår egen del) att humor är otroligt viktigt i ett förhållande. Hur ska man annars kunna hålla ihop det när tristessen sätter in? Om du redan efter några veckors dejtande känner att hon helt saknar humor så blir det nog dessvärre, som du redan förutspått, inte bättre med tiden. Det där med snygg, trevlig och bra på pappret känns väldigt last year. Eller åtminstone väldigt mycket tonår. Vi menar inte att du ska gå ut och leta rätt på en ful, otrevlig tjej helt utan mål i livet. Men vi tycker nog att det finns viktigare saker som ska stämma såsom kemi, humor, intressen och att man kan prata om det mesta med varandra. Så med det sagt säger vi släpp tråkmånsen fri så att hon kan träffa en lika tråkig man som även han är bra på pappret. Du borde däremot gå ut och hitta en papperslös, charmig tös med looks, humor och hjärtat på rätt ställe. Kanske finns hon i Värmland? Vi har nämligen hört mycket gott om Värmlandstösera. Lycka till!
Med kärlek
HT
måndag 7 juni 2010
70%-ig choklad
Hej,
När man är singel så blir det inte alltid så mycket till intimitet. Ibland får man till det men oftast så blir det mest ensamma nätter i bingen. Skönt med plats men ibland skulle det sitta fint att få sova bredvid någon. Eller ja, det kanske inte är just sovandet som är det jag saknar mest. När jag påpekar detta dilemma för mina vänner så rycker de bara på axlarna och säger "men det är väl bara att ta hand om det själv!?". Är det verkligen det? Har aldrig varit ett direkt fan.
Tack på förhand!
Emma
Kära Emma,
Nej, smaken är som baken. Vissa tycker att egentid är fullkomligt tillräckligt. Andra inte. En härlig kram kan vara som balsam för själen. För ibland är det kanske inte just sexet vi längtar ihjäl oss efter. Men visst, det är väl inte alla singlar som får lika mycket sex som de hade önskat. Och att säga till en singel att det bara är att ta hand om det själv är nästan som att ge en bit ljus blockchoklad av B-kvalitet till någon som är sugen på en riktigt mörk 70%-ig. Det blir liksom inte bra. Och det där med one off kan vara kul ett par gånger. Men det blir liksom inte alltid så bra det heller. Är det en partner du vill ha så fortsätt hålla radarn påslagen, förr eller senare står han eller hon där. Tills dess leta rätt på en friend with benefits, det brukar vara lite bättre än en här, en där, en anywhere. Lycka till och låt inte "jag-får-ligga-när-jag-vill-människorna" förstå sig på så mycket om hur livet som singel är!
Med kärlek
HT
När man är singel så blir det inte alltid så mycket till intimitet. Ibland får man till det men oftast så blir det mest ensamma nätter i bingen. Skönt med plats men ibland skulle det sitta fint att få sova bredvid någon. Eller ja, det kanske inte är just sovandet som är det jag saknar mest. När jag påpekar detta dilemma för mina vänner så rycker de bara på axlarna och säger "men det är väl bara att ta hand om det själv!?". Är det verkligen det? Har aldrig varit ett direkt fan.
Tack på förhand!
Emma
Kära Emma,
Nej, smaken är som baken. Vissa tycker att egentid är fullkomligt tillräckligt. Andra inte. En härlig kram kan vara som balsam för själen. För ibland är det kanske inte just sexet vi längtar ihjäl oss efter. Men visst, det är väl inte alla singlar som får lika mycket sex som de hade önskat. Och att säga till en singel att det bara är att ta hand om det själv är nästan som att ge en bit ljus blockchoklad av B-kvalitet till någon som är sugen på en riktigt mörk 70%-ig. Det blir liksom inte bra. Och det där med one off kan vara kul ett par gånger. Men det blir liksom inte alltid så bra det heller. Är det en partner du vill ha så fortsätt hålla radarn påslagen, förr eller senare står han eller hon där. Tills dess leta rätt på en friend with benefits, det brukar vara lite bättre än en här, en där, en anywhere. Lycka till och låt inte "jag-får-ligga-när-jag-vill-människorna" förstå sig på så mycket om hur livet som singel är!
Med kärlek
HT
Scooters
Det finns killar och tjejer, män och kvinnor, som har mycket starka jaktinstinkter. De jagar och jagar och när de väl får fångst så försvinner allt intresse. Vi kallar dem Scooters efter gruppen som sjöng "How much is the fish?". Aningens långsökt kan tyckas men låten börjar med "the chase is better than the catch". Och det är just detta som Scootern går igång på. Jakten. Inte fångsten. Hur kan vi undvika Scootern när vi är ute och dejtar eller letar efter han/hon med stort H? Dessvärre är det svårt att förutspå vem som är en Scooter men charm och humor kan vara kännetecken snarare än "the looks". Det är svårt att gå igenom livet utan att råka på Scootern men om det är någon tröst så är denna person inget att luta sig mot när det blåser snålt om vintern.
Med kärlek
HT
Med kärlek
HT
lördag 5 juni 2010
Våld i nära relationer
Hej,
Jag har en son på 22 år som varit tillsammans med en tjej i nästan ett år. Allt verkade bra i början men ganska snabbt märkte jag att han förändrades och att hon styrde och ställde ganska mycket. Min son som var en underbar kille med glimten i ögat och världens livsglädje är numera en hunsad liten kuf. Men det är dessvärre bara en del i en större helhet. Jag har under den senaste tiden börjat misstänka att hon slår honom. Känner mig helt förtvivlad och vet inte vad jag ska göra. Hjälp!
Mvh
orolig mamma
Hatartrubbel svarar:
Kära orolig mamma,
Vi förstår din oro och i det här fallet så kanske det inte är det lättaste att prata med din son om din oro för hans välbefinnande. Men det är nog ändå bäst att du gör det om du ska kunna gå vidare med ärendet och försöka få tillstånd någon form av hjälp åt honom. Hade det varit din dotter hade vi rått dig att kontakta en kvinnojour för att få råd och stöd. Dessvärre är det inte bara tjejer som blir slagna av sina killar även om det fortfarande är den vanligaste formen av våld i nära relationer. Det förekommer ju tyvärr att även tjejer slår sina killar/tjejer eller att killar slår sina killar. Huvudsaken är att du inte blundar för problemet då det är svårt för den utsatte att själv ta sig ur det destruktiva. Klart och tydligt är att även hans flickvän behöver hjälp för en människa som mår bra beter sig inte på det här viset. All lycka och styrka till dig!
Med kärlek
HT
Jag har en son på 22 år som varit tillsammans med en tjej i nästan ett år. Allt verkade bra i början men ganska snabbt märkte jag att han förändrades och att hon styrde och ställde ganska mycket. Min son som var en underbar kille med glimten i ögat och världens livsglädje är numera en hunsad liten kuf. Men det är dessvärre bara en del i en större helhet. Jag har under den senaste tiden börjat misstänka att hon slår honom. Känner mig helt förtvivlad och vet inte vad jag ska göra. Hjälp!
Mvh
orolig mamma
Hatartrubbel svarar:
Kära orolig mamma,
Vi förstår din oro och i det här fallet så kanske det inte är det lättaste att prata med din son om din oro för hans välbefinnande. Men det är nog ändå bäst att du gör det om du ska kunna gå vidare med ärendet och försöka få tillstånd någon form av hjälp åt honom. Hade det varit din dotter hade vi rått dig att kontakta en kvinnojour för att få råd och stöd. Dessvärre är det inte bara tjejer som blir slagna av sina killar även om det fortfarande är den vanligaste formen av våld i nära relationer. Det förekommer ju tyvärr att även tjejer slår sina killar/tjejer eller att killar slår sina killar. Huvudsaken är att du inte blundar för problemet då det är svårt för den utsatte att själv ta sig ur det destruktiva. Klart och tydligt är att även hans flickvän behöver hjälp för en människa som mår bra beter sig inte på det här viset. All lycka och styrka till dig!
Med kärlek
HT
fredag 4 juni 2010
När kärleken letar sig in i familjen
Tjena HT,
Jag har en lillasyster som är några år yngre än jag. Nu är det såhär att hon blivit kär i min bästa kompis och han i henne. Jag vill inte vara den som sabbar och förbjuder dem att vara tillsammans men samtidigt så känner jag mig lite smått obekväm i situationen. Hon är vuxen och får ta ansvar för sig själv men jag är ändå hennes storebror och känner att det finns risk att det blir skit av alltihop. Hur ego kan jag vara i den här sitsen?
Kram
Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Johan,
Du kan inte skydda din lillasyster in absurdum. Visst, det finns risk att din bästa polare sårar henne men den risken finns när vi går in i vilken relation som helst. Ta dig ett snack med dem om det hela och klargör hur du ser på saken för om ni snackar igenom saker och ting innan så är det lättare att det inte blir en massa tjafs. Vi misstänker att det är sexbiten samt just tjafs som kan uppstå i relationen som du känner dig lite kluven till. Pallar du inte att vara ett stöd för din polare eller din syster i den sitsen så klargör det redan från början så blir det nog bra ska du se. Kanske är det även att du helt plötsligt ska komma i andra hand som också det grämer dig lite. Så är det ju i alla fall, även om hans flickvän inte skulle vara din syster. Men kom ihåg att en flickvän inte ersätter ens vänner. Det är som att jämföra äpplen med päron. Det kan ju hända att de är menade för varandra och det kunde vara bra mycket värre än att ens svåger även är ens bästa polare. Eller har vi fel? Kör på och ge dem grönt ljus, fuckar de upp så får de ta konsekvenserna av det. Inte du.
Med kärlek
HT
Jag har en lillasyster som är några år yngre än jag. Nu är det såhär att hon blivit kär i min bästa kompis och han i henne. Jag vill inte vara den som sabbar och förbjuder dem att vara tillsammans men samtidigt så känner jag mig lite smått obekväm i situationen. Hon är vuxen och får ta ansvar för sig själv men jag är ändå hennes storebror och känner att det finns risk att det blir skit av alltihop. Hur ego kan jag vara i den här sitsen?
Kram
Johan
Hatartrubbel svarar:
Käre Johan,
Du kan inte skydda din lillasyster in absurdum. Visst, det finns risk att din bästa polare sårar henne men den risken finns när vi går in i vilken relation som helst. Ta dig ett snack med dem om det hela och klargör hur du ser på saken för om ni snackar igenom saker och ting innan så är det lättare att det inte blir en massa tjafs. Vi misstänker att det är sexbiten samt just tjafs som kan uppstå i relationen som du känner dig lite kluven till. Pallar du inte att vara ett stöd för din polare eller din syster i den sitsen så klargör det redan från början så blir det nog bra ska du se. Kanske är det även att du helt plötsligt ska komma i andra hand som också det grämer dig lite. Så är det ju i alla fall, även om hans flickvän inte skulle vara din syster. Men kom ihåg att en flickvän inte ersätter ens vänner. Det är som att jämföra äpplen med päron. Det kan ju hända att de är menade för varandra och det kunde vara bra mycket värre än att ens svåger även är ens bästa polare. Eller har vi fel? Kör på och ge dem grönt ljus, fuckar de upp så får de ta konsekvenserna av det. Inte du.
Med kärlek
HT
One step out of the closet
Tja,
Jag har försökt att bli kär i tjejer ett bra tag nu men inget händer. Har insett att jag helt enkelt gillar killar. Vet bara inte hur jag ska säga det till min familj och mina vänner. Är liksom rädd för hur de ska reagera. Hur kommer jag ut som gay och vad gör jag om de vänder mig ryggen? Är livrädd för det.
Kram
Kristoffer
Hatartrubbel svarar:
Käre Kristoffer,
Gud så härligt att du hittat hem. Känns det inte skönt att i alla fall erkänna för dig själv att det är just killar du gillar? I vissa fall så är det faktist så att familj och vänner bara går och avvaktar att en son/dotter/vän ska komma ut. I vissa fall så ställer kanske någon person helt fri från krusiduller frågan. I ditt fall så kan det ju vara så att de bara går och väntar på att du själv ska komma på det som de redan anat. Hur som så tycker vi att du ska fundera på om det är någon av dina vänner eller någon i din familj som du känner dig närmre. Eller så kanske det är någon som du känner är lättsam att prata med. Kommer ett lämpligt tillfälle så bara säg det. Kommer inget så försök då att leda in samtalet på något som gör att du får ett upplägg för smash. Du skriver att du är orolig över hur de ska reagera och du får nog förbereda dig på alla möjliga tänkbara reaktioner från din omgivning. Trots att det är 2010 så finns det ju dessvärre de som inte kan förhålla sig till HBT-personer. Vi tycker att du ska vara stolt över den du är. Om dina vänner eller din familj inte kan acceptera dig som du är så är de inte mycket till vänner. Familjen kanske är ett annat kapitel. Men det där med tiden brukar göra att även de mest könsstereotypa mammorna och papporna finner acceptans i den nya situationen. Se om det finns en HBT-förening där du bor, där finns det säkert någon som har egen erfarenhet som kan komma med lite tips och råd i frågan. Lycka till med steget ut ur garderoben!
Med kärlek
HT
Jag har försökt att bli kär i tjejer ett bra tag nu men inget händer. Har insett att jag helt enkelt gillar killar. Vet bara inte hur jag ska säga det till min familj och mina vänner. Är liksom rädd för hur de ska reagera. Hur kommer jag ut som gay och vad gör jag om de vänder mig ryggen? Är livrädd för det.
Kram
Kristoffer
Hatartrubbel svarar:
Käre Kristoffer,
Gud så härligt att du hittat hem. Känns det inte skönt att i alla fall erkänna för dig själv att det är just killar du gillar? I vissa fall så är det faktist så att familj och vänner bara går och avvaktar att en son/dotter/vän ska komma ut. I vissa fall så ställer kanske någon person helt fri från krusiduller frågan. I ditt fall så kan det ju vara så att de bara går och väntar på att du själv ska komma på det som de redan anat. Hur som så tycker vi att du ska fundera på om det är någon av dina vänner eller någon i din familj som du känner dig närmre. Eller så kanske det är någon som du känner är lättsam att prata med. Kommer ett lämpligt tillfälle så bara säg det. Kommer inget så försök då att leda in samtalet på något som gör att du får ett upplägg för smash. Du skriver att du är orolig över hur de ska reagera och du får nog förbereda dig på alla möjliga tänkbara reaktioner från din omgivning. Trots att det är 2010 så finns det ju dessvärre de som inte kan förhålla sig till HBT-personer. Vi tycker att du ska vara stolt över den du är. Om dina vänner eller din familj inte kan acceptera dig som du är så är de inte mycket till vänner. Familjen kanske är ett annat kapitel. Men det där med tiden brukar göra att även de mest könsstereotypa mammorna och papporna finner acceptans i den nya situationen. Se om det finns en HBT-förening där du bor, där finns det säkert någon som har egen erfarenhet som kan komma med lite tips och råd i frågan. Lycka till med steget ut ur garderoben!
Med kärlek
HT
Skitstövel ++
Hej HT,
Min kille är jätteflirtig med andra tjejer, klart man kan få kolla på andra tjejer men det är liksom mer än så. Det är flirt big time, till och med när jag är med. Jag har sagt till honom att det gör mig ledsen och då sa han att han ska skärpa sig. Men så för ett tag sedan gick han helt klart över gränsen och följde med en tjej hem, vad som hände vill jag helst inte tänka på för det får mig att vilja spy och dö lite. Jag ställde honom mot väggen och frågade vad han gjort och varför. Han svarade att han aldrig kommer att kunna ändra sig eftersom han gillar tjejer för mycket. Jag älskar honom men klarar inte av det här. Vad ska jag göra?
Hälsningar
Lina
Hatartrubbel svarar:
Kära Lina,
Det är enkelt. Ja, i teorin alltså. Du ska be svinet att fara och flyga. Sen ska du ta ditt krossade hjärta och gå. Du är värd så mycket bättre behandling än så. Att gilla tjejer är en sak, att vara ett respektlöst svin är en annan. Han har ju dessutom sagt det rakt ut, att han aldrig kommer att ändra sig. Det går förvisso att lära även gamla hundar att sitta men i skrivande stund är det nog dessvärre en herrelös byracka du har att göra med och det finns nog ingen agilitykurs i världen som kan hjälpa. Gör dig själv en tjänst och gå nu innan hans respektlösa beteende gjort dig till en blek skugga av ditt forna jag. Du ska ha en kille som vill vara med DIG, som respekterar DIG och som har vett nog att behandla dig som en gudinna. Inget mindre. Världen är full av fina killar, låt inte den här ynkryggen få ta mer av din dyrbara tid och den kärlek du har att ge. Ta dig en slev Fuck You-soppa till lunch, 10 djupa och sen säger du sayonara till honom. Ok!?
Med kärlek
HT
Min kille är jätteflirtig med andra tjejer, klart man kan få kolla på andra tjejer men det är liksom mer än så. Det är flirt big time, till och med när jag är med. Jag har sagt till honom att det gör mig ledsen och då sa han att han ska skärpa sig. Men så för ett tag sedan gick han helt klart över gränsen och följde med en tjej hem, vad som hände vill jag helst inte tänka på för det får mig att vilja spy och dö lite. Jag ställde honom mot väggen och frågade vad han gjort och varför. Han svarade att han aldrig kommer att kunna ändra sig eftersom han gillar tjejer för mycket. Jag älskar honom men klarar inte av det här. Vad ska jag göra?
Hälsningar
Lina
Hatartrubbel svarar:
Kära Lina,
Det är enkelt. Ja, i teorin alltså. Du ska be svinet att fara och flyga. Sen ska du ta ditt krossade hjärta och gå. Du är värd så mycket bättre behandling än så. Att gilla tjejer är en sak, att vara ett respektlöst svin är en annan. Han har ju dessutom sagt det rakt ut, att han aldrig kommer att ändra sig. Det går förvisso att lära även gamla hundar att sitta men i skrivande stund är det nog dessvärre en herrelös byracka du har att göra med och det finns nog ingen agilitykurs i världen som kan hjälpa. Gör dig själv en tjänst och gå nu innan hans respektlösa beteende gjort dig till en blek skugga av ditt forna jag. Du ska ha en kille som vill vara med DIG, som respekterar DIG och som har vett nog att behandla dig som en gudinna. Inget mindre. Världen är full av fina killar, låt inte den här ynkryggen få ta mer av din dyrbara tid och den kärlek du har att ge. Ta dig en slev Fuck You-soppa till lunch, 10 djupa och sen säger du sayonara till honom. Ok!?
Med kärlek
HT
onsdag 2 juni 2010
När gnälliga egot ska följa med
Tjena på er,
Jag och några polare ska åka utomlands i sommar och vi har bestämt oss för att det ska bli segling i Kroatien. Nu till problemet. Vi har en polare som har varit med på några resor förr och det blir aldrig bra. Han ska krångla med bokningar, inget passar och han mer eller mindre kräver att alla andra ska anpassa sig efter honom. När vi efter många om och men lyckats knyta ihop säcken och kommer iväg ja då är det ta mig fan alltid något som han retar sig på. Hotellet var inte bra nog, det var för dålig strand, inga fräscha brudar, skitmat osv. Vi vill helt enkelt inte ha med honom men vi inser att det blir lite utfrysning alt. vuxenmobbning av det hela om vi säger att han inte får följa med. Hur kan vi styra upp resan utan att få Mr Problem med oss?
Tack på förhand!
Nicke
Hatartrubbel svarar:
Käre Nicke,
De där pessimisterna klarar man sig bra utan. Både på resan och i övriga livet. Det kan vara lite trixigt att styra upp något så att han av naturliga och självvalda anledningar inte kan följa med. Vet ni när han har semester? Eller om han kanske har något annat inbokat som han inte kan skippa? Typ ett bröllop, dop, högtidsdag för någon förälder, syskon eller liknande? För precis som du skriver så är det inte så hyvens att planera bakom hans rygg eller att säga till honom att han inte får följa med. Skulle det nu vara så att han inte har ett endaste förhinder på hela sommaren så kanske det löser sig ändå. Om han nu krånglar och vill ändra, bestämma och hålla på så kanske ni där och då kan flika in att det kanske inte är någon idé att han följer med eftersom era planer verkar orsaka diverse problem för honom. Om han då backar och ändå följer med så kan ni ju innan resan påpeka för honom att det är semester ni ska iväg på och att han gärna får lämna av sin gnällspikiga sida på hemmaplan eftersom ni tänkt er en avkopplande semester i goda vänners lag med sol, mat och glatt sällskap. Inte gnäll, regn och sura miner. Men gå inte på begravningen innan den har varit. Det kanske löser sig så att han faktiskt har förhinder eller inte vill följa med av någon annan anledning. Bitch up och säg ifrån redan innan så kan ni förhoppningsvis få en skön vecka i Kroatien helt utan gnäll och irritation. Sretan odmor!
Med kärlek
HT
Jag och några polare ska åka utomlands i sommar och vi har bestämt oss för att det ska bli segling i Kroatien. Nu till problemet. Vi har en polare som har varit med på några resor förr och det blir aldrig bra. Han ska krångla med bokningar, inget passar och han mer eller mindre kräver att alla andra ska anpassa sig efter honom. När vi efter många om och men lyckats knyta ihop säcken och kommer iväg ja då är det ta mig fan alltid något som han retar sig på. Hotellet var inte bra nog, det var för dålig strand, inga fräscha brudar, skitmat osv. Vi vill helt enkelt inte ha med honom men vi inser att det blir lite utfrysning alt. vuxenmobbning av det hela om vi säger att han inte får följa med. Hur kan vi styra upp resan utan att få Mr Problem med oss?
Tack på förhand!
Nicke
Hatartrubbel svarar:
Käre Nicke,
De där pessimisterna klarar man sig bra utan. Både på resan och i övriga livet. Det kan vara lite trixigt att styra upp något så att han av naturliga och självvalda anledningar inte kan följa med. Vet ni när han har semester? Eller om han kanske har något annat inbokat som han inte kan skippa? Typ ett bröllop, dop, högtidsdag för någon förälder, syskon eller liknande? För precis som du skriver så är det inte så hyvens att planera bakom hans rygg eller att säga till honom att han inte får följa med. Skulle det nu vara så att han inte har ett endaste förhinder på hela sommaren så kanske det löser sig ändå. Om han nu krånglar och vill ändra, bestämma och hålla på så kanske ni där och då kan flika in att det kanske inte är någon idé att han följer med eftersom era planer verkar orsaka diverse problem för honom. Om han då backar och ändå följer med så kan ni ju innan resan påpeka för honom att det är semester ni ska iväg på och att han gärna får lämna av sin gnällspikiga sida på hemmaplan eftersom ni tänkt er en avkopplande semester i goda vänners lag med sol, mat och glatt sällskap. Inte gnäll, regn och sura miner. Men gå inte på begravningen innan den har varit. Det kanske löser sig så att han faktiskt har förhinder eller inte vill följa med av någon annan anledning. Bitch up och säg ifrån redan innan så kan ni förhoppningsvis få en skön vecka i Kroatien helt utan gnäll och irritation. Sretan odmor!
Med kärlek
HT
Nothing lasts 4-ever
Hej!
Min pappa blev för en tid sedan sjuk och allt ställdes på ända ett tag. Jag tog hela hans sjukdomsperiod mycket hårt eftersom jag tidigare haft synen på mina föräldrar att de var odödliga. Nu gick det för första gången upp för mig att så inte är fallet och att de teoretiskt sett faktiskt kan dö vilken dag som helst. Det skrämmer och oroar skiten ur mig och jag vet inte hur jag ska hantera det. Tanken på att de inte ska finnas där imorgon gör mig illamående. Hur ska jag bli kvitt min oro?
Kram
Linnea
Hatartrubbel svarar:
Kära Linnea,
Vi ska alla vandra den vägen. Vi föds, vi dör och ingen kommer undan med livet i behåll. Det låter kanske okänsligt men det är livets gång. Vi kan inte förhindra det men vi kan förhålla oss till det. Det är inte så lätt men det handlar om det här med att inte oroa sig för något som i det här fallet förr eller senare kommer att ske. Och i det här fallet kommer det kanske att låta hårt men gå inte på begravningen förrän den har varit. Med andra ord, gläds åt den tid du har med dina föräldrar, fyll den inte med oro över den dagen de inte kommer att finnas i ditt liv. Vi vet bara att vi kommer att dö en vacker dag men vi kan inte veta när den dagen kommer. Troligt är att du överlever båda dina föräldrar men det finns ju inga garantier för det. Även unga människor kan dö. Försök att finna styrka i att det inte är farligt med lätt oro och när dagen är inne så kommer det att bli jobbigt men du klarar det också. Människokroppen är fantastisk och den står pall även de tuffaste prövningar. Välj ljuset istället för mörkret. Gläds åt att du fått ha dina föräldrar friska och i livet så länge som du faktiskt har. Alla människor har inte den möjligheten. Vi menar inte att man inte får må dåligt, oroa sig eller ha problem eftersom det alltid finns de som har det värre. Men ibland kan det faktiskt vara befriande att vända på saker och se dem från den ljusa sidan. Må så väl och försök ta kontrollen över din oro.
Med kärlek
HT
Min pappa blev för en tid sedan sjuk och allt ställdes på ända ett tag. Jag tog hela hans sjukdomsperiod mycket hårt eftersom jag tidigare haft synen på mina föräldrar att de var odödliga. Nu gick det för första gången upp för mig att så inte är fallet och att de teoretiskt sett faktiskt kan dö vilken dag som helst. Det skrämmer och oroar skiten ur mig och jag vet inte hur jag ska hantera det. Tanken på att de inte ska finnas där imorgon gör mig illamående. Hur ska jag bli kvitt min oro?
Kram
Linnea
Hatartrubbel svarar:
Kära Linnea,
Vi ska alla vandra den vägen. Vi föds, vi dör och ingen kommer undan med livet i behåll. Det låter kanske okänsligt men det är livets gång. Vi kan inte förhindra det men vi kan förhålla oss till det. Det är inte så lätt men det handlar om det här med att inte oroa sig för något som i det här fallet förr eller senare kommer att ske. Och i det här fallet kommer det kanske att låta hårt men gå inte på begravningen förrän den har varit. Med andra ord, gläds åt den tid du har med dina föräldrar, fyll den inte med oro över den dagen de inte kommer att finnas i ditt liv. Vi vet bara att vi kommer att dö en vacker dag men vi kan inte veta när den dagen kommer. Troligt är att du överlever båda dina föräldrar men det finns ju inga garantier för det. Även unga människor kan dö. Försök att finna styrka i att det inte är farligt med lätt oro och när dagen är inne så kommer det att bli jobbigt men du klarar det också. Människokroppen är fantastisk och den står pall även de tuffaste prövningar. Välj ljuset istället för mörkret. Gläds åt att du fått ha dina föräldrar friska och i livet så länge som du faktiskt har. Alla människor har inte den möjligheten. Vi menar inte att man inte får må dåligt, oroa sig eller ha problem eftersom det alltid finns de som har det värre. Men ibland kan det faktiskt vara befriande att vända på saker och se dem från den ljusa sidan. Må så väl och försök ta kontrollen över din oro.
Med kärlek
HT
Gammal kärlek rostar aldrig
Hej HT,
För en massa år sedan blev jag helt dödskär i en kille på min tennisklubb och han var inte direkt ointresserad av mig heller. Han är några år äldre än jag och på den tiden så var det inte så bra timing eftersom vi båda hade förhållande. Efter detta så gick det några år utan att vi träffades alls då jag flyttade runt en del. Men för ett tag sedan så träffade jag honom och nu visade det sig att vi båda är singlar igen. Men då jag varit det en tid så har han precis gjort slut med sin tjej och känner sig inte redo att ge sig in i något nytt förhållande. Mina känslor är som att de aldrig varit försvunna. Jag blir alldeles knäsvag i hans närhet och jag känner ett lugn som jag tidigare inte känt med någon annan. Ska jag glömma honom eller finns det hopp?
Mvh
Malin
Hatartrubbel svarar:
Kära Malin,
Hoppet är det sista som överger människan så vi förstår att det inte är så lätt att bara glömma och gå vidare. Vi vet heller inte om det är det du faktiskt behöver göra. Han kanske bara behöver lite tid. Inte heller det är så lätt att veta. Han kanske inte vet själv ens. Men du behöver nog ta dig ett snack med honom för att få lite mer klarhet i vad han känner. Hans känslor för dig behöver ju faktiskt inte gå hand i hand med hans olust att ge sig in i ett nytt förhållande. Känn av situationen lite och verkar det mest vara tid han behöver så ge honom det om han är en keeper. Men låt det inte gå för lång tid heller för då riskerar du att han utvecklas till en kakätare och det är ingen keeper i längden. Gentle yet firm är ledord vi skickar med dig. Visa vad du vill helt enkelt och vill han så löser det sig i långa loppet. Serve and smash!
Med kärlek
HT
För en massa år sedan blev jag helt dödskär i en kille på min tennisklubb och han var inte direkt ointresserad av mig heller. Han är några år äldre än jag och på den tiden så var det inte så bra timing eftersom vi båda hade förhållande. Efter detta så gick det några år utan att vi träffades alls då jag flyttade runt en del. Men för ett tag sedan så träffade jag honom och nu visade det sig att vi båda är singlar igen. Men då jag varit det en tid så har han precis gjort slut med sin tjej och känner sig inte redo att ge sig in i något nytt förhållande. Mina känslor är som att de aldrig varit försvunna. Jag blir alldeles knäsvag i hans närhet och jag känner ett lugn som jag tidigare inte känt med någon annan. Ska jag glömma honom eller finns det hopp?
Mvh
Malin
Hatartrubbel svarar:
Kära Malin,
Hoppet är det sista som överger människan så vi förstår att det inte är så lätt att bara glömma och gå vidare. Vi vet heller inte om det är det du faktiskt behöver göra. Han kanske bara behöver lite tid. Inte heller det är så lätt att veta. Han kanske inte vet själv ens. Men du behöver nog ta dig ett snack med honom för att få lite mer klarhet i vad han känner. Hans känslor för dig behöver ju faktiskt inte gå hand i hand med hans olust att ge sig in i ett nytt förhållande. Känn av situationen lite och verkar det mest vara tid han behöver så ge honom det om han är en keeper. Men låt det inte gå för lång tid heller för då riskerar du att han utvecklas till en kakätare och det är ingen keeper i längden. Gentle yet firm är ledord vi skickar med dig. Visa vad du vill helt enkelt och vill han så löser det sig i långa loppet. Serve and smash!
Med kärlek
HT
tisdag 1 juni 2010
Hora vs Madonna
Det finns män som gärna ligger omkring med tjejer som släpper till. Ställer upp. Hygglosexuella kvinnfolk. Ofta vill nog kvinnorna själva får vi hoppas. Men åter till ämnet. Den dagen då de ska stadga sig så vill de helst ha en "vit" brud, en orörd liten Madonna som ingen annan man besudlat. Att de själva legat i som galärslavar är inget som bekommer dem eller anses märkligt. Men den kvinna som ska bli deras ska helst ha ett fultal så nära 0 som möjligt. Tvi säger vi till detta. Det är inget annat än tidiga 1900-talsfasoner. Att en modern man anno 2010 fortfarande har denna förlegade syn på hur en kvinna ska vara är ren och skär dynga. Heder åt männen som öppnar sin famn även åt slamporna. Och mer slampor åt världen!
Med kärlek
HT
PS. vi har ett namn på männen som är av denna typ men det är så politiskt inkorrekt så vi skippar att nämna det. F'låt!
Med kärlek
HT
PS. vi har ett namn på männen som är av denna typ men det är så politiskt inkorrekt så vi skippar att nämna det. F'låt!
En bro är inte alltid en bro
Det här med brobygge ska vi försöka förklara. Ja, alltså inte det faktiska byggandet med bultar och gjuteri, beräkningar och vägomläggningar. Nej, vi pratar alltså om det här med att ha flera flyktvägar. Många bollar i luften. Är man singel så kan det vara bra att bygga broar. Underhålla. Aldrig bränna. Ja, såvida inte bron börjar brännas från andra hållet, då kan du bränna på utav bara helvete. Bränns en så finns alltid någon kvar. Faller en bort så kan man bygga en eller kanske två nya. Det kan vara svårt att underhålla flera broar på en och samma gång men det är inte alltid så att alla behöver lika mycket underhåll för att stå pall diverse kastvindar, snöstormar och tjäle. Det viktigaste är och kommer alltid att vara att INTE bränna några broar (undantaget har vi beskrivit här ovan). En vacker dag så kanske det är läge att sluta underhålla alla broar man har till förmån för en riktigt vacker bro. Men glöm inte att även en vacker bro kan rasa och att det därför är viktigt att inte ha bränt alla sina gamla flyktvägar trots att de kanske kräver lite mer såhär när de stått så länge utan underhåll.
Med kärlek
HT
Med kärlek
HT
Den gamla ungmön som blev över
Hejsan!
Idag när jag handlade så såg jag en kvinna som, i mina ögon, inte kändes så feminin på något sätt. Hon kändes så självständig, fast på ett ledsamt sätt. Som att hon var tvungen att vara det. Hon gick själv och plockade i varor i sin korg. Av innehållet att döma så var hon ensamstående. Hela hennes aura utstrålade att hon var stark utåt men kanske lite ledsen på insidan. Hon var i 50-årsåldern och jag fick en klump i halsen. Tänk om hon var en sådan som blev över. Anledningen till att det smärtade mig lite var min egen rädsla för att bli den som "blir över". Hon som aldrig hittade någon som passade. Jag vill inte bli den där kvinnan. Jag vill inte bli den där som vännernas föräldrar tyst undrar "är hon egentligen intresserad av tjejer?". Missförstå mig inte, det är inget fel med det men ni vet hur det var förr och hur den äldre generationen tänker. Att det är så lätt, att man bara hittar någon, att man bara nöjer sig. Och har man inte hittat någon eller nöjt sig så kanske det är så att "hon gillar tjejer men inte vågar stå för det". Så som det säkert ofta var förr. Jag är lycklig, det fanns en tid då jag inte var det men nu är jag det, men jag känner ändå att något fattas. En man, en kille som jag vill ha vid min sida. Jag står inte och faller med det, jag klarar mig jättebra utan en man. Men jag vill ändå. Hur ska jag förhålla mig till min lilla oro om att bli hon och hur ska jag förhålla mig till känslan att en liten bit fattas?
Tack
Marie
Hatatrubbel svarar:
Kära Marie,
Det är svåra frågeställningar det där. Vi förstår dig. Klart att man kan vara både lycklig och olycklig i sin ensamhet på samma sätt som man kan vara lycklig och olycklig i tvåsamheten. De som är olyckliga och känner sig ensamma i tvåsamheten brukar ofta säga att det är så mycket värre än att vara olycklig och ensam i sin ensamhet. Och det kan nog stämma eftersom normen säger att så inte ska vara fallet. Men hur ska du då förhålla dig till din situation och din lilla oro? Ja, det är inte lätt att svara på men vi ska försöka. För det första så ökar chansen att träffa någon som det funkar med om du mår bra och trivs med dig själv och ditt liv. Det skrev du att du gör så check på den. Oron kväver du bäst ihjäl genom att intala dig själv om att du kommer att träffa en härlig och grym man som du gillar förbehållslöst och som känner på samma sätt för dig. Hjärnan är en smart mackapär, men inte så smart att den kan övervinna det vi tänker. Se det som en lightversion av hjärntvätt på dig själv. Om ett tag så kan du sätta check även på det. Men detta gör ju inte per automatik att du träffar någon så då föreslår vi att du, om du inte redan gör det, "utsätter" dig för situationer där chansen är stor att det finns singelmän. Sitt inte hemma utan ut och omge dig med människor, det behöver inte prompt vara på krogen. Det kan vara teater, fika, restaurangbesök, danskurser, ja, you name it. På jobbet finns det kanske någon du aldrig sett tidigare!? Gemensamma vänner och pojkvänner och vänners vänner är ett annat alternativ. Se till att dina vänner vet din inställning men var också noga med att det inte går till överdrift. Det kan bli lite jobbigt om ens vänner ska försöka att para ihop en till vilket pris som helst. Men det viktigaste är att du fortsätter att leva ditt liv meningsfullt för DIN egen skull. Och ibland så får man oroa sig och vara ledsen eller nedstämd över saker som inte är som man skulle vilja att de var. Det vore skillnad om du hade bollen helt i egna händer för då hade vi varit hårdare och sagt: kasta, passa, släng iväg skiten och skaffa en ny, eller skaffa en cykel istället för en boll om det nu var det du hellre ville ha. Vårt motto är att allt ordnar sig till slut. Sug in de orden och gör dem till ditt motto också! All lycka!
Med kärlek
HT
Idag när jag handlade så såg jag en kvinna som, i mina ögon, inte kändes så feminin på något sätt. Hon kändes så självständig, fast på ett ledsamt sätt. Som att hon var tvungen att vara det. Hon gick själv och plockade i varor i sin korg. Av innehållet att döma så var hon ensamstående. Hela hennes aura utstrålade att hon var stark utåt men kanske lite ledsen på insidan. Hon var i 50-årsåldern och jag fick en klump i halsen. Tänk om hon var en sådan som blev över. Anledningen till att det smärtade mig lite var min egen rädsla för att bli den som "blir över". Hon som aldrig hittade någon som passade. Jag vill inte bli den där kvinnan. Jag vill inte bli den där som vännernas föräldrar tyst undrar "är hon egentligen intresserad av tjejer?". Missförstå mig inte, det är inget fel med det men ni vet hur det var förr och hur den äldre generationen tänker. Att det är så lätt, att man bara hittar någon, att man bara nöjer sig. Och har man inte hittat någon eller nöjt sig så kanske det är så att "hon gillar tjejer men inte vågar stå för det". Så som det säkert ofta var förr. Jag är lycklig, det fanns en tid då jag inte var det men nu är jag det, men jag känner ändå att något fattas. En man, en kille som jag vill ha vid min sida. Jag står inte och faller med det, jag klarar mig jättebra utan en man. Men jag vill ändå. Hur ska jag förhålla mig till min lilla oro om att bli hon och hur ska jag förhålla mig till känslan att en liten bit fattas?
Tack
Marie
Hatatrubbel svarar:
Kära Marie,
Det är svåra frågeställningar det där. Vi förstår dig. Klart att man kan vara både lycklig och olycklig i sin ensamhet på samma sätt som man kan vara lycklig och olycklig i tvåsamheten. De som är olyckliga och känner sig ensamma i tvåsamheten brukar ofta säga att det är så mycket värre än att vara olycklig och ensam i sin ensamhet. Och det kan nog stämma eftersom normen säger att så inte ska vara fallet. Men hur ska du då förhålla dig till din situation och din lilla oro? Ja, det är inte lätt att svara på men vi ska försöka. För det första så ökar chansen att träffa någon som det funkar med om du mår bra och trivs med dig själv och ditt liv. Det skrev du att du gör så check på den. Oron kväver du bäst ihjäl genom att intala dig själv om att du kommer att träffa en härlig och grym man som du gillar förbehållslöst och som känner på samma sätt för dig. Hjärnan är en smart mackapär, men inte så smart att den kan övervinna det vi tänker. Se det som en lightversion av hjärntvätt på dig själv. Om ett tag så kan du sätta check även på det. Men detta gör ju inte per automatik att du träffar någon så då föreslår vi att du, om du inte redan gör det, "utsätter" dig för situationer där chansen är stor att det finns singelmän. Sitt inte hemma utan ut och omge dig med människor, det behöver inte prompt vara på krogen. Det kan vara teater, fika, restaurangbesök, danskurser, ja, you name it. På jobbet finns det kanske någon du aldrig sett tidigare!? Gemensamma vänner och pojkvänner och vänners vänner är ett annat alternativ. Se till att dina vänner vet din inställning men var också noga med att det inte går till överdrift. Det kan bli lite jobbigt om ens vänner ska försöka att para ihop en till vilket pris som helst. Men det viktigaste är att du fortsätter att leva ditt liv meningsfullt för DIN egen skull. Och ibland så får man oroa sig och vara ledsen eller nedstämd över saker som inte är som man skulle vilja att de var. Det vore skillnad om du hade bollen helt i egna händer för då hade vi varit hårdare och sagt: kasta, passa, släng iväg skiten och skaffa en ny, eller skaffa en cykel istället för en boll om det nu var det du hellre ville ha. Vårt motto är att allt ordnar sig till slut. Sug in de orden och gör dem till ditt motto också! All lycka!
Med kärlek
HT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
