Jag hatar min svensklärare och jag tror helt seriöst att hon hatar mig med.. Rasist som hon är. Hur gör jag för att undvika henne? Det går ju liksom inte eftersom jag ser hennes fula ansikte varje jävla dag. Ska ja slå henne? Hämta mina kusiner på henne? Kasta mammas toffla på henne? Eller bara strunta i henne? Hon är ju en kärring som du hör... :)
ha d bra! ;)
Hatartrubbel svarar:
Kära någon,
Att gå genom skolåren utan att komma på kant med en eller flera lärare och skolkamrater är nästan oundvikligt. Därmed inte sagt att det inte är något att haussa upp sig över. Vi hör dig, vi förstår. Vi har också varit där. Du skriver att din svensklärare är rasist vilket i sig är allvarligt. Rasister finns förvisso i alla sammanhang och numera är det ganska vanligt att de jobbar i det tysta. Dvs, det kanske inte märks vid första anblicken men skrapar du lite på ytan så skiner det igenom. Men att jobba som lärare idag och ha dessa ideologier är knappast förenligt. Hur tar de sig uttryck? Har det förekommit rasistiska kommentarer? Att slå någon, hämta sina kusiner eller att kasta tofflor löser inga problem. Dessutom behöver du närvara och göra ditt bästa på lektionerna så att du får betyg i ämnet. Låt henne inte komma åt dig så enkelt, slå henne på käften genom att vara där, prestera och höj dig över hennes låga nivå istället. All lycka!
Med kärlek
HT
onsdag 31 mars 2010
Crapstilen
Hej Hatar trubbel!
Tack för så kloka och bra svar. Jag har två frågor till er. Båda handlar om en viss klädstil (på killar) som jag märker breder ut sig mer och mer. Jag stör mig på denna klädstil så mycket att jag ibland undrar om det är normalt att störa sig så mycket. Alla ska ju egentligen få ha på sig vad de vill, eller? Om jag ska beskriva denna klädstil så är det som är mest utmärkande; brodyrskjortor, stora glittriga tryck, synliga fransar på jeansen (gärna i bootcut-modell) Vidare är det creime beiga skinnjackor, tröjor med snörknytning, tribaltatuering och slingat hår. Känner mig lite som en dryg snobb men samtidigt så borde kanske någon uppmärksamma att detta inte är snyggt...? När jag blev ihop med min sambo så ville han ha hjälp med att rensa sin garderob och då upptäckte jag ett par plagg som såg ut som jag beskrivit tidigare. Det var en kavaj med fransar och olika tryck, ett glänsande linne med glittrigt tumtryck...!! Min första känsla var lite av en chock men samtidigt så brydde jag mig inte då jag redan hade fallit pladask. Kanske spelar det ingen roll vad man har på sig när kärleken slagit till, och om det gör det är man ytlig då? Vad tycker ni??
/Elin
Hatartrubbel svarar:
Kära Elin,
Självklart får var och en ha på sig precis vad de vill och vad de tycker är snyggt. För just denna stil är ju en vald stil, ingen slump. Samtidigt så har ju var och en rätt till en åsikt. Så nej, vi är helt eniga det är inte snyggt någonstans. Det är en rakt igenom fruktansvärd stil som dessvärre breder ut sig mer och mer både nationellt och internationellt. Dess ledord förefaller vara more is more. Eventuellt kan det verka lite ytligt att fälla någon pga kläderna men å andra sidan så säger kläderna väldigt mycket om en person. Och som vi sagt så många gånger förr, du kan inte ändra en person som inte vill ändra på sig, då får du istället ändra din inställning. Din sambo verkar i alla fall vara av den formbara/lyhörda typen, det är bara att gratulera!
Med kärlek
HT
Tack för så kloka och bra svar. Jag har två frågor till er. Båda handlar om en viss klädstil (på killar) som jag märker breder ut sig mer och mer. Jag stör mig på denna klädstil så mycket att jag ibland undrar om det är normalt att störa sig så mycket. Alla ska ju egentligen få ha på sig vad de vill, eller? Om jag ska beskriva denna klädstil så är det som är mest utmärkande; brodyrskjortor, stora glittriga tryck, synliga fransar på jeansen (gärna i bootcut-modell) Vidare är det creime beiga skinnjackor, tröjor med snörknytning, tribaltatuering och slingat hår. Känner mig lite som en dryg snobb men samtidigt så borde kanske någon uppmärksamma att detta inte är snyggt...? När jag blev ihop med min sambo så ville han ha hjälp med att rensa sin garderob och då upptäckte jag ett par plagg som såg ut som jag beskrivit tidigare. Det var en kavaj med fransar och olika tryck, ett glänsande linne med glittrigt tumtryck...!! Min första känsla var lite av en chock men samtidigt så brydde jag mig inte då jag redan hade fallit pladask. Kanske spelar det ingen roll vad man har på sig när kärleken slagit till, och om det gör det är man ytlig då? Vad tycker ni??
/Elin
Hatartrubbel svarar:
Kära Elin,
Självklart får var och en ha på sig precis vad de vill och vad de tycker är snyggt. För just denna stil är ju en vald stil, ingen slump. Samtidigt så har ju var och en rätt till en åsikt. Så nej, vi är helt eniga det är inte snyggt någonstans. Det är en rakt igenom fruktansvärd stil som dessvärre breder ut sig mer och mer både nationellt och internationellt. Dess ledord förefaller vara more is more. Eventuellt kan det verka lite ytligt att fälla någon pga kläderna men å andra sidan så säger kläderna väldigt mycket om en person. Och som vi sagt så många gånger förr, du kan inte ändra en person som inte vill ändra på sig, då får du istället ändra din inställning. Din sambo verkar i alla fall vara av den formbara/lyhörda typen, det är bara att gratulera!
Med kärlek
HT
tisdag 30 mars 2010
Det här med två-kö-system
Hej,
Jag är egentligen en glad och positiv person men idag rann det över för mig. Onödigt att bli arg över saker som jag inte kan påverka men jag kunde inte hjälpa min ilska. Jag hamnade nämligen på två av varandra oberoende ställen där de tillämpar två-kö-system, dvs, först köar du till ett ställe för att få ut/lämna en sak sedan får du köa igen för att betala/få tillbaka pengar. Vad i helvete är det för idioti? Varför är det ingen som reagerar och säger ifrån? Ok, inser att detta inte är något som ni kan hjälpa mig med utan att det egentligen är jag som borde jobba med mig själv men jag var tvungen att få ur mig det till någon. Sorry!
Glad påsk!
Surmulen
Hatartrubbel svarar:
Kära Surmulen,
Vi hör dig! Vi känner med dig! Vi förstår dig! Är det något som vi ogillar extremt mycket så är det just dumheter som dessa. Vad är det för charader? Vad är det för slöseri med människors tid? Kö hit och kö dit. Bojkotta! Eller så är det banne mig på tiden att någon sätter ned foten ordentligt. Eventuellt så kan det handla om den kollektiva lat-, snäll/dumheten, dvs, ingen klagar för de tänker att någon annan säkert redan har gjort det men i sjävla verket så är det precis så som de flesta tänker och vips så är det istället ingen som klagar. Gör din röst hörd, det är otroligt befriande. Vi lovar!
Med kärlek
HT
Jag är egentligen en glad och positiv person men idag rann det över för mig. Onödigt att bli arg över saker som jag inte kan påverka men jag kunde inte hjälpa min ilska. Jag hamnade nämligen på två av varandra oberoende ställen där de tillämpar två-kö-system, dvs, först köar du till ett ställe för att få ut/lämna en sak sedan får du köa igen för att betala/få tillbaka pengar. Vad i helvete är det för idioti? Varför är det ingen som reagerar och säger ifrån? Ok, inser att detta inte är något som ni kan hjälpa mig med utan att det egentligen är jag som borde jobba med mig själv men jag var tvungen att få ur mig det till någon. Sorry!
Glad påsk!
Surmulen
Hatartrubbel svarar:
Kära Surmulen,
Vi hör dig! Vi känner med dig! Vi förstår dig! Är det något som vi ogillar extremt mycket så är det just dumheter som dessa. Vad är det för charader? Vad är det för slöseri med människors tid? Kö hit och kö dit. Bojkotta! Eller så är det banne mig på tiden att någon sätter ned foten ordentligt. Eventuellt så kan det handla om den kollektiva lat-, snäll/dumheten, dvs, ingen klagar för de tänker att någon annan säkert redan har gjort det men i sjävla verket så är det precis så som de flesta tänker och vips så är det istället ingen som klagar. Gör din röst hörd, det är otroligt befriande. Vi lovar!
Med kärlek
HT
Konkurrens
Hej!
Först och främst vill jag tacka så mycket för en jättebra blogg! Jag känner, trots den korta tid som ni har funnits, att jag redan har fått både trivsam och givande läsning samt även råd kring frågor som även jag brottas och tampas med varje dag - tack!
Nu till min fråga:
Vad gör man när ens partner hellre vill tillbringa kvällarna med att äta än att mysa och kela med dig? Ja, detta låter kanske helt uppåt väggarna, men det är faktiskt sant! Min partner har alltid varit en gottegris; glad i såväl mat som godsaker. Men under den senaste tiden har dock detta tagit riktig fart och jag märker nu att min partner hellre sitter med handen i chips/godisskålen än i mina byxor. Jag börjar känna mig utkonkurrerad av grill-chips och sura nappar, vad skall jag göra?!
Tacksam för svar!
/Bjussan
Hatartrubbel svarar:
Kära Bjussan,
Detta med att känna sig utkonkurrerad kan vara lömskt. Är du de facto utkonkurrerad eller är det en känsla som ligger hos dig? Vi ska inte förringa våra känslor, de kommer av en eller annan anledning. Men återigen så kommer vi till frågan, har du tagit upp ämnet till diskussion? Och i så fall, är din partner villig att ändra på sig? Vi kan inte kräva av andra att de ska ändra på sig om de inte själva vill det, vi har själva ett val om vi vill ställa upp på rådande villkor eller ej. Summa sumarum, ta upp problemet med din partner, berätta hur du känner och diskutera er fram till en vettig lösning. Det borde ju ligga i din partners intresse att ändra sig om han eller hon vill gå ett långt och hälsosamt liv (tillsammans med dig) till mötes. Må väl!
Med kärlek
HT
Först och främst vill jag tacka så mycket för en jättebra blogg! Jag känner, trots den korta tid som ni har funnits, att jag redan har fått både trivsam och givande läsning samt även råd kring frågor som även jag brottas och tampas med varje dag - tack!
Nu till min fråga:
Vad gör man när ens partner hellre vill tillbringa kvällarna med att äta än att mysa och kela med dig? Ja, detta låter kanske helt uppåt väggarna, men det är faktiskt sant! Min partner har alltid varit en gottegris; glad i såväl mat som godsaker. Men under den senaste tiden har dock detta tagit riktig fart och jag märker nu att min partner hellre sitter med handen i chips/godisskålen än i mina byxor. Jag börjar känna mig utkonkurrerad av grill-chips och sura nappar, vad skall jag göra?!
Tacksam för svar!
/Bjussan
Hatartrubbel svarar:
Kära Bjussan,
Detta med att känna sig utkonkurrerad kan vara lömskt. Är du de facto utkonkurrerad eller är det en känsla som ligger hos dig? Vi ska inte förringa våra känslor, de kommer av en eller annan anledning. Men återigen så kommer vi till frågan, har du tagit upp ämnet till diskussion? Och i så fall, är din partner villig att ändra på sig? Vi kan inte kräva av andra att de ska ändra på sig om de inte själva vill det, vi har själva ett val om vi vill ställa upp på rådande villkor eller ej. Summa sumarum, ta upp problemet med din partner, berätta hur du känner och diskutera er fram till en vettig lösning. Det borde ju ligga i din partners intresse att ändra sig om han eller hon vill gå ett långt och hälsosamt liv (tillsammans med dig) till mötes. Må väl!
Med kärlek
HT
Det var ju det här med kidsen
Hjälp!
Det här kanske verkar fånigt men för mig känns det som ett stort och svårt problem, snälla, ge mig råd? Vad som helst, bara skriv något för jag har kört fast i ett mörker. Jag är tillsammans med en kvinna som är några år äldre än jag och i början av vår relation så pratade vi aldrig om det här med barn. Men så var vi på en fest för ett tag sedan där värdparet berättade att de väntar barn. Alla på festen blev eld och lågor, ja, bortsett från min käresta. Ja, hon var självklart jätteglad för deras skull men när jag frågade henne varför hon verkade så måttligt road svarade hon "jag är inte särskilt förtjust i barn". Det hela kom som en chock för mig och där och då fick jag inte fram ett ord. Dagen efter så tog jag upp det med henne och frågade hur hon menade. Då berättade hon att hon aldrig velat ha barn och att hon fortfarande inte fått någon längtan efter barn. Jag frågade om hon aldrig kommer att vilja ha barn heller varpå hon svarade att hon med största sannolikhet inte kommer att ändra sig på den punkten. Jag känner mig smått förrådd, ledsen och helt blockerad. Vad ska jag göra?
Mvh
Peter
Hatartrubbel svarar:
Käre Peter,
Vi förstår att allt känns som ett smärre kaos just nu. Nu sitter ju inte vi inne med all information här men det känns ju ändå som att hon har undanhållit hur hon kände i denna fråga. Det framgår inte som att du frågat tidigare heller men det försvarar inte hennes agerande eller rättare sagt brist på agerande. Det är inget fel med att inte vilja ha barn, det är alla och envars beslut men att inleda en seriös relation med någon i fertil ålder bör, anser vi, innefatta någon form av samtal gällande barnfrågan. Speciellt i det fall en av parterna är fast besluten om att aldrig vilja skaffa barn. Vi förstår att du är sårad och kluven men om du är helt säker på att du vill ha egna barn i ditt liv och din flickvän är helt säker på det motsatta så finner vi nog ingen bättre lösning än att ni går skilda vägar. Ni vill helt enkelt helt skilda saker i livet och det är nästan så att det är på sin plats att fråga om detta är den enda fråga där era viljor står på varsin sida och strider? All lycka framöver!
Med kärlek
HT
Det här kanske verkar fånigt men för mig känns det som ett stort och svårt problem, snälla, ge mig råd? Vad som helst, bara skriv något för jag har kört fast i ett mörker. Jag är tillsammans med en kvinna som är några år äldre än jag och i början av vår relation så pratade vi aldrig om det här med barn. Men så var vi på en fest för ett tag sedan där värdparet berättade att de väntar barn. Alla på festen blev eld och lågor, ja, bortsett från min käresta. Ja, hon var självklart jätteglad för deras skull men när jag frågade henne varför hon verkade så måttligt road svarade hon "jag är inte särskilt förtjust i barn". Det hela kom som en chock för mig och där och då fick jag inte fram ett ord. Dagen efter så tog jag upp det med henne och frågade hur hon menade. Då berättade hon att hon aldrig velat ha barn och att hon fortfarande inte fått någon längtan efter barn. Jag frågade om hon aldrig kommer att vilja ha barn heller varpå hon svarade att hon med största sannolikhet inte kommer att ändra sig på den punkten. Jag känner mig smått förrådd, ledsen och helt blockerad. Vad ska jag göra?
Mvh
Peter
Hatartrubbel svarar:
Käre Peter,
Vi förstår att allt känns som ett smärre kaos just nu. Nu sitter ju inte vi inne med all information här men det känns ju ändå som att hon har undanhållit hur hon kände i denna fråga. Det framgår inte som att du frågat tidigare heller men det försvarar inte hennes agerande eller rättare sagt brist på agerande. Det är inget fel med att inte vilja ha barn, det är alla och envars beslut men att inleda en seriös relation med någon i fertil ålder bör, anser vi, innefatta någon form av samtal gällande barnfrågan. Speciellt i det fall en av parterna är fast besluten om att aldrig vilja skaffa barn. Vi förstår att du är sårad och kluven men om du är helt säker på att du vill ha egna barn i ditt liv och din flickvän är helt säker på det motsatta så finner vi nog ingen bättre lösning än att ni går skilda vägar. Ni vill helt enkelt helt skilda saker i livet och det är nästan så att det är på sin plats att fråga om detta är den enda fråga där era viljor står på varsin sida och strider? All lycka framöver!
Med kärlek
HT
måndag 29 mars 2010
Kombo
Hej HT,
Jag bor tillsammans med en kompis sedan några månader och allt har fungerat rätt bra hittills. Men det är några saker som jag stör mig otroligt mycket på, det kanske är bagateller egentligen men jag kan inte rå för det, det driver mig till vansinne. Det här med att skära osten tex, så den blir som en jäkla skidbacke, WTF?! Sedan är det andra saker, massa långa hår i duschen, kladd på ketchupflaskan, tandkrämsrester i handfatet och en tandkrämstub som snart går av på mitten. Jag orkar inte med tjafs men snart rinner det över för mig och jag kommer eventuellt att få ett frispel på min kära vän. Hur gör jag för att inte ställa till med världens drama?
Mvh
Alex
Hatartrubbel svarar:
Kära Alex,
Är det inte bättre om åskan börjar mullra lite innan det eventuella blixtnedslaget? Med andra ord, om du surnar till lite och tar upp de här sakerna som retar dig nu istället för att vänta så riskerar du inte att ditt utbrott kommer som en blixt från klar himmel. Du behöver kanske inte ens bli sur om du tar upp det till diskussion i detta relativt tidiga skede!? Ett förslag är att lägga fram det som att det är vissa saker som är viktiga för dig, andra som inte spelar så stor roll och sen saker som kvittar helt. Sen nämner du de saker som du retat dig på och frågar din kompis hur han/hon ställer sig till att ändra på dem eller i alla fall försöka tänka på hur osten skärs eller tandkrämstuben hanteras. Det kan ju faktiskt vara så att du gör vissa saker som din vän stör sig på och det kan ju kanske vara läge att kolla av hur det ligger till med det när ni ändå är igång. Lycka till!
Med kärlek
HT
Jag bor tillsammans med en kompis sedan några månader och allt har fungerat rätt bra hittills. Men det är några saker som jag stör mig otroligt mycket på, det kanske är bagateller egentligen men jag kan inte rå för det, det driver mig till vansinne. Det här med att skära osten tex, så den blir som en jäkla skidbacke, WTF?! Sedan är det andra saker, massa långa hår i duschen, kladd på ketchupflaskan, tandkrämsrester i handfatet och en tandkrämstub som snart går av på mitten. Jag orkar inte med tjafs men snart rinner det över för mig och jag kommer eventuellt att få ett frispel på min kära vän. Hur gör jag för att inte ställa till med världens drama?
Mvh
Alex
Hatartrubbel svarar:
Kära Alex,
Är det inte bättre om åskan börjar mullra lite innan det eventuella blixtnedslaget? Med andra ord, om du surnar till lite och tar upp de här sakerna som retar dig nu istället för att vänta så riskerar du inte att ditt utbrott kommer som en blixt från klar himmel. Du behöver kanske inte ens bli sur om du tar upp det till diskussion i detta relativt tidiga skede!? Ett förslag är att lägga fram det som att det är vissa saker som är viktiga för dig, andra som inte spelar så stor roll och sen saker som kvittar helt. Sen nämner du de saker som du retat dig på och frågar din kompis hur han/hon ställer sig till att ändra på dem eller i alla fall försöka tänka på hur osten skärs eller tandkrämstuben hanteras. Det kan ju faktiskt vara så att du gör vissa saker som din vän stör sig på och det kan ju kanske vara läge att kolla av hur det ligger till med det när ni ändå är igång. Lycka till!
Med kärlek
HT
lördag 27 mars 2010
Den gröna gräsmattan på andra sidan häcken
Hej på er,
Jag har varit tillsammans med min sambo i snart 7 år. Vi träffades genom gemensamma kompisar när vi var 18 och har det bra tillsammans på alla sätt och vis. Innan det blev vi så hade båda haft lite lösa relationer på varsitt håll. Vi var med andra ord inga oskulder någon av oss men därmed inte sagt att vi satt inne med världens livserfarenhet. Jag älskar verkligen min sambo men funderar ibland på om det ska vara vi. Om det liksom inte ska vara mer än det här. Ska jag be om ett break?
Kram från
Lost
Hatartrubbel svarar:
Kära Lost,
Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Men ibland kan det se ut så när man står på sin egen planhalva och kikar på avstånd. På den egna halvan så vet man ju precis hur grönt eller ogrönt det är. Ni har varit ett par i många år och du står just nu vid ett vägskäl där det antingen gäller att satsa vidare eller bryta upp. Vissa gifter sig och/eller skaffar barn. Andra försöker att skaka liv i relationen på andra sätt. Det är aldrig roligt att tvivla men kom ihåg att det heller inte är farligt. Det är en del av livet, att fundera över saker, att värdera och omvärdera. Vi gör det hela tiden och det är ett friskhetstecken. Fråga dig själv vad det är i er relation som du inte är nöjd med. Är det en big deal eller är det bara smågrejer? Är det något som du kan ändra på? Eller ligger allt hos din sambo? Vi kan inte ändra på andra om de inte själva vill det men vi kan ändra oss själva och vi kan ta upp saker till diskussion med vår partner för att se hur han eller hon ser på saken. Samtal är bra och en av grundpelarna i en väl fungerande relation. Du har svaren i dig och din relation, sök och du kommer att finna. All lycka på vägen!
Med kärlek
HT
Jag har varit tillsammans med min sambo i snart 7 år. Vi träffades genom gemensamma kompisar när vi var 18 och har det bra tillsammans på alla sätt och vis. Innan det blev vi så hade båda haft lite lösa relationer på varsitt håll. Vi var med andra ord inga oskulder någon av oss men därmed inte sagt att vi satt inne med världens livserfarenhet. Jag älskar verkligen min sambo men funderar ibland på om det ska vara vi. Om det liksom inte ska vara mer än det här. Ska jag be om ett break?
Kram från
Lost
Hatartrubbel svarar:
Kära Lost,
Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Men ibland kan det se ut så när man står på sin egen planhalva och kikar på avstånd. På den egna halvan så vet man ju precis hur grönt eller ogrönt det är. Ni har varit ett par i många år och du står just nu vid ett vägskäl där det antingen gäller att satsa vidare eller bryta upp. Vissa gifter sig och/eller skaffar barn. Andra försöker att skaka liv i relationen på andra sätt. Det är aldrig roligt att tvivla men kom ihåg att det heller inte är farligt. Det är en del av livet, att fundera över saker, att värdera och omvärdera. Vi gör det hela tiden och det är ett friskhetstecken. Fråga dig själv vad det är i er relation som du inte är nöjd med. Är det en big deal eller är det bara smågrejer? Är det något som du kan ändra på? Eller ligger allt hos din sambo? Vi kan inte ändra på andra om de inte själva vill det men vi kan ändra oss själva och vi kan ta upp saker till diskussion med vår partner för att se hur han eller hon ser på saken. Samtal är bra och en av grundpelarna i en väl fungerande relation. Du har svaren i dig och din relation, sök och du kommer att finna. All lycka på vägen!
Med kärlek
HT
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
